- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
163

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Riksstatens uppställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSSTATENS UPPSTÄLLNING

163

1809 års Regeringsform skrefs? Eller har måhända deras
antal ökats hvarje gång då riksdagen beslutit att under
rubriken »ordinarie inkomster» uppföra en ny
inkomsttitel! Det senare vore onekligen en märkvärdig verkan
af riksstatens uppställning och indelning i ordinarie och
extraordinarie inkomster eller bevillningar.

Jag anhåller att få åberopa ett par exempel.

På den tid då afbetalningar å vattenaftappningslånen
ingingo till riksgäldskontoret, och då, såsom år 1872
inträffade, riksdagen beslöt att eftergifva en del af ett
odlingslån och meddelade detta sitt beslut till fullmäktige
i riksgäldskontoret, kunde ingen betvifla att ett sådant
beslut var helt och oberoende af k. m:ts sanktion. 1873
års riksdag beslöt att från och med följande året såväl
allmänna bevillningen som öfriga till riksgäldkontoret
ingående uppbördsmedel skulle levereras till
statskontoret, och i sammanhang härmed blefvo tre nya titlar,
nämligen, utom allmänna bevillningen, äfven afbetalningar
å vattenaftappnings- eller odlingslån och afbetalningar å
lånet till landshöfdinge-ackordernas amortering uppförda
uti 1874 års riksstat bland extraordinarie inkomster,
under det riksdagen samtidigt beslöt att skatterätts-,
ekeskogs- och observationsmedel skulle i budgeten
upptagas under titeln extra uppbörd. Men redan följande årets
riksdag flyttade de två nya afbetalningsrubrikerna från
extraordinarie inkomster till ordinarie och lät dem ingå
i inkomsttiteln »extra uppbörd». Nu frågas, huruvida alla
dessa medel, som förut disponerats af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt riksdagens befallningar, genom denna
om postering blifvit förvandlade till sådana ordinarie
statsinkomster, hvilka föranledt stridigheter därom, huru
långt k. m:ts andel i beskattningsmakten sträcker sig.
Vore detta händelsen, så tillåter jag mig säga, att det
icke vore någon lycklig följd af den riksstatens
uppställning, mot hvilken jag riktar mina anmärkningar.

Det andra exempel, jag vill anföra, är följande: Det
är oss alla väl bekant, att den på 1840-talet först
uppkomna s. k. folkskoleafgiften är af bevillnings ursprung,
eftersom den ju uppstod därigenom att 1844 års Riksdag,
på samma gång den beslöt en nedsättning i den
personliga skyddsafgiften, fastställde emot nedsättningen
svarande skatt, folkskoleafgiften, hvilken af församlingarna från
och med 1847 fick uppbäras till folkskoleväsendets
understöd. Om nu 1871 års riksdag hade till fullo bifallit
k. m:ts proposition att till statsverket indraga och
bland de ordinarie inkomsterna uppföra denna afgift,
skulle väl då densamma, ehuru af bevillnings ursprung
och natur, hafva förändrat sin statsrättsliga beskaffenhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free