- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
170

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Riksdagens beskattningsmakt och landstingens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

AÖOLF HÉDIN

ligt. Här är således ej fråga om någon inskränkning i
riksdagens rätt att bestämma summan. leke heller rubbas
dess rätt att årligen pröfva behofvet. Ännu mindre bindes
riksdagen genom en af k. m:t och båda kamrarne
beroende lag, som bemyndigar k. m:t att utanordna hvad han
finner nödigt, utan anslaget bestämmes, när så behöfs,
helt enkelt genom en gemensam votering. Men
beträffande statsutgifterna för skjutsen skulle pröfningen läggas i
landstingens händer med sanktion af konungens
befallningshafvande, på det sätt, att riksdagen afsade sig sin
makt genom en lag, som binder densamma med hänsyn
till såväl belopp som tid. Är det nu riktigt, att i det
fall, som garantilagen afhandlar, icke göra något intrång
å riksdagens beskattningsmakt, och äro de anförda
bestämmelserna insatta i garantilagen såsom påkallade af
behörig omsorg därom, att riksdagens beskattningsmakt,
som ej kan inskränkas utan genom en grundlagsändring,
icke trädes för nära, huru kan man med en slik
uppfattning i det fallet vilja gå in på en sådan afträdelse af
riksdagen, som den, föreliggande förslag innebär?

Till stöd för ett sådant förslag kan icke anföras den
omständigheten, att riksdagen förut befunnits villig att
i vissa fall rätta beloppet af sina utgifter efter de utgifter
kommunerna beslutat; jag menar utgifterna för
folkskoleväsendet. Ty där har icke riksdagen sagt: jag
öfverlämnar åt kommunerna att pålägga mig en statsutgift till det
belopp, som de bestämma, utan riksdagen har endast
förklarat, att den inom ett visst utgiftsbelopp vill åtaga sig
så och så stor andel af utgiften. Och detta står icke
skrifvet i någon lag, utan riksdagen kan ett följande år ändra
nämnda bestämmelse och detta genom gemensam votering.

Nu kan frågas, om ett första steg till införande af
en grundsats, som kastar öfver ända en hufvudprincip för
vår konstitutionella rätt, må vara så farligt. För min del
erkänner jag, att jag i afseende å beloppet af den
statsutgift, som föreslås skola undandragas riksdagen, icke har
klart för mig hvart ett dylikt tillvägagående kan leda.
Men jag är rädd för grundsatsen. Yän af
deeentralisa-tion och själfstyrelse för deras räkning, som vilja och
förstå att styra sig själfva, således vän af
kommunalfriheten och af landstingsinrättningen, kan jag dock icke
vara med om något förslag i federalistisk riktning,
hvarigenom statssambandet skulle upplösas, kommunerna i
större eller mindre mån ställas öfver staten och dess makt
och enhet brytas.

Betraktar man landstingens utgiftsstater, kan man
lätteligen komma på den tanken, att, sedan en sådan
omstörtande princip en gång blifvit införd, det skulle komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free