- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
177

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Riksdagens upplösning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSDAGENS UPPLÖSNING

177

antal representanter, hvartill ökad eller minskad folkmängd
gifver anledning. Likaså, därest folkmängdsförändringar
det påkalla, bör valkretsindelningen på landet med rätta
ändras.

Svaret på den frågan, om och i hvad mån den nya
riksdagen är att betrakta såsom »fortsättning» af den
upplösta, har ingen betydelse för frågan om valen, men är i
andra hänseenden ganska visst af intresse. Det kan ej
nekas, att i afseende härå i mer än en punkt
meningsskiljaktigheter kunna uppstå. Emellertid kan intet vara
mera visst, än att det antagandet, att den nyvalda
riksdagen är »endast en fortsättning» af den gamla, är
alldeles gripet ur luften och mot grundlagen stridande.
Tvärt om är den hufvudsakligen någonting annat, blott i
viss ringare mån en fortsättning. Man läser grundlagen
mycket fritt, då man i orden »med bibehållande af sin
karaktär af lagtima» trott sig upptäcka denna
»fortsättning», hvarom ingenstädes talas. Genom de citerade
orden förebygges först och främst, att en efter upplösning
sammanträdande riksdag anses för urtima och till sina
rättigheter inskränkes på sätt om urtima riksdag stadgas i
regeringsformens § 49; i annat fall kunde visserligen
upplösningsrätten blifva mycket betänklig. Vidare är det
klart, att den nyvalda riksdagens sammanträde, hvilken
måste på samma sätt konstitueras och träda i verksamhet
som en vanlig lagtima riksdag (fullmaktsgranskning,
utnämnande af talmän, val af kansli, utskott o. s. v.), icke
är att förlikna vid en representantkammares sammanträde
efter ajournering. Motionsrätten är t. ex. lika obegränsad
som vid ett vanligt lagtima riksmöte. Det är alldeles klart,
att äfven det enskilda initiativet — och icke blott k. m:ts
— måste vara lika obegränsadt som å den föregående
riksdagen (således kunna motioner väckas, som skola af
ständigt utskott behandlas), ty eljest skulle riksdagen vara
förhindrad att åter upptaga det ämne och vidhålla det å
enskildt initiativ fattade beslut, som just hade föranledt,
att det föregående riksmötet blef upplöst. En af våra
tvenne grundlagskommentatorer, nämligen professor Rydin,
anser den efter upplösning sammanträdande riksdagen
äga att definitivt besluta om grundlagsförslag, som hvila
från ett den upplösta riksdagens föregående riksmöte (en
sådan kasus föreligger just nu). Vid första påseende
torde denna åsikt väcka betänkligheter, men då förf. har
grundlagens bokstaf på sin sida, så får man böja sig.
»Fortsättningsteorien» står sig mycket illa inför sådana
erinringar.

Vi hafva sagt, att i viss mån den efter upplösning
sammanträdande nyvalda riksdagen är ett betrakta såsom
12. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free