- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
192

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Den administrativa lagstiftningen. (Motion n:o 179 och n:o 186 A. K. 1902)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

ADOLF HEDIftf

håller 6:te kapitlet strafflagen några svaga, alldeles
rudimentära begynnelser till lagstiftning om skadestånd,
ersättning för skada, ådragen genom brottslig handling,
vare sig uppsåtlig eller icke. Man skulle redan af denna
omständighet vilja draga den slutsatsen, att ingen skulle
kunna falla på den idén, att den ytterligare utveckling,
arbetarelagstiftningen kräfver i afseende på
skadestånds-frågan, skulle kunna vara något, som faller under
rubriken »allmänna inrättningar» eller »rikets allmänna
hushållning», hvarom § 89 regeringsformen talar. Man skulle
icke hafva tänkt sig att k. m:t kunde ifrågasätta, att det
tillkomme honom allena att stifta lag, som ålägger
arbetsgifvare ersättningsskyldighet, ehuru han bevisligen icke
haft någon skuld ens genom vållande i en arbetaren
ådragen skada; men k. m:t glömde, att han icke äger att
stifta lag i sådana fall. Hafva vi icke under denna
riksdag haft ett exempel på att k. m:t anser, att det
tillkommer honom att stifta skogslag? Det var visserligen
blott fråga om skogslag för Gotland, men äger k. m:t att
stifta sådan lag som den för Gotland föreslagna, då äger
han också göra det för hela Sveriges rike. Hafva vi icke
upplefvat, att k. m:t gör anspråk på att ensam stifta
grufstadga, för att icke tala om, att k. m:t röjt sin
mening, att honom allena tillkommer att stifta
mantalsskrif-ningsförordningen, trots den betydande inverkan, denna
förordning har på enskilda personers rätt, på deras
rösträtt och deras skattskyldighet? Ja, för närvarande ligger
hos statsutskottet en kungl, proposition, i hvilken man i
departementschefens anförande till statsrådsprotokollet kan
läsa, att, om riksdagen beviljar det för ett visst ändamål
begärda anslaget, departementschefen sedermera ämnar
tillstyrka k. m:t att besluta en mot regeringsformen
uppenbart stridande bestämmelse. Detta står att läsa i
den ifrågavarande kungl, propositionen. I går utdelades
här ett betänkande från ett Första kammarens tillfälliga
utskott, däri utskottet hemställer, att kammaren måtte
för sin del besluta, att riksdagen hos k. m:t anhåller,
att k. m:t ville begagna sin rätt — hvilken rätt? En
sådan där rätt som k. m:t tager sig» helst när riksdagen
gör anhållan därom, men för öfrigt mycket vidsträckt,
äfven när riksdagen aldrig bedt därom — sin rätt att
uti den allmänna näringslagstiftningen införa
konfiskations-straff på ett område, där det förut icke finnes. Jag
tänker, att mången, om han i en hastig vändning skulle få
den frågan: hvilken är det, som stiftar strafflag i vårt
land? skulle svara: den kan icke stiftas annat än af k.
m:t och riksdagen gemensamt. Jo, vackert! I många
lagar och förordningar, som k. m:t på egen hand utfärdar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free