- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
199

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Järnvägskoncessionerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omständigheterna vid dess tillkomst tydligt nog visa, att den
icke afsåg expropriation för järnvägsanläggningar.
Hvarken i 1840 års riksdags af k. m:t icke sanktionerade
beslut i ämnet, eller i k. m:ts proposition till 1844
års riksdag med förslag till expropriationslag, eller i
lagutskottets vid sistnämnda riksdag utlåtande öfver detta
förslag, förekommer minsta antydan, att man vid
stiftandet af ifrågavarande expropriationslag hade någon tanke
på, att den skulle komma att tillämpas å
järnvägsanläggningar. Motsatsen framgår till och med tydligt nog af
de märkliga ordalag, hvari lagutskottet i nyss nämnda
utlåtande på samma gång yttrar och söker att bemöta
sina betänkligheter mot att i k. m:ts hand allena lägga
makten att afgöra, om enskild person skall vara
pliktig att afstå jord eller lägenhet. Om nämligen, säger
lagutskottet, denna makt tillerkändes k. m:t, så skulle
däraf »följa, att företag af större omfattning, såsom
kanalbyggnader och annat dylikt, kunde utan den andra
statsmaktens
hörande sättas i verket». Med erinran, i
förbigående, att utskottet såsom exempel på större företag väl
nämnde kanalbyggnader, men ej järnvägar, tillåter jag
mig fästa uppmärksamheten därå, att enligt 1844 års
riksdags lagutskotts ganska tydliga och bestämda mening
»företag af större omfattning», såsom kanalbyggnader
och annat dylikt, icke borde få komma till stånd utan
riksdagens medgifvande, samt att utskottet, just på grund
af denna sin åsikt om representationens rätt, hyste
betänkligheter mot att låta k. m:t allena gifva tillstånd
till expropriation för dylika företag. Det säger sig själf,
att utskottet, om det tänkt sig lagens tillämplighet på
åtskilliga tusental kilometer enskilda järnvägar, skulle
hafva hyst ännu mera allvarsamma betänkligheter. —
Det sätt, hvarpå utskottet bemöter dessa sina egna
betänkligheter, utgör ett ytterligare bevis på att det hyllade
och fäste vikt vid den grundsatsen, att större
kommunikationsföretag borde underkastas riksdagens pröfning. Ty
utskottet tröstade sig med den betraktelsen »att, då vid
större företag anslag af allmänna medel otvifvelaktigt
alltid skola erfordras, därigenom så beskaffade ärenden
varda rikets ständer meddelade».

Det förtjänar också att ihågkommas, att riksdagen
— som år 1854 (skrifvelsen n:o 183) förklarat, att
järnväg af beskaffenhet att kunna hänföras under begreppet
allmän väg icke finge anläggas utan k. m:ts tillstånd
— icke därmed äfven sagt, att rätt till expropriation
för järnvägsanläggning finge af k. m:t utan riksdagens
hörande meddelas, utan i själfva verket ansåg rätt att
i beslutet därom deltaga vara åt representationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free