Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Grufkoncessionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUFKONCESSIONERNA
205
af händer alla kommande riksdagar den rättighet, som
grundlagsstiftarne velat tillförsäkra åt den svenska
folkrepresentationen i dess egenskap af permanent institution
i motsats mot k. m:t. Men om man, på sätt k. m:t här
har begärt, åt k. m:t för ali framtid öfverlåter den nn
ifrågavarande rättigheten, då skulle 1893 års riksdag
därigenom, med faktiskt upphäfvande — så långt den kungl,
propositionen når — med faktiskt upphäfvande, säger jag,
af den 77:de paragrafens innehåll, hafva frånkänt den
svenska folkrepresentationen för ali framtid en rättighet,
som grundlagen åt densamma tillförsäkrat. På sådant
sätt får enligt vår grundlag grundlagsändring icke äga rum.
Det kan o di tvistas, huruvida särskilda former böra
stadgas för behandling utaf konstitutionella lagändringar
och utaf andra lagändringar. En af de lärdaste och
skarpsinnigaste granskarne af Englands konstitutionella rätt har
icke blott påstått, att en sådan skillnad icke bör göras,
utan framhållit det som ett af de förträffligaste dragen
uti Englands konstitutionella rätt, att där icke linnes
någon skiljaktighet i formerna för behandlingen af en
konstitutionell lag och hvad vi kalla en allmän eller en
vanlig lag. Det är möjligt att det finnes skäl för en
sådan åsikt, men huru därmed än må vara, säkert är, att
den är icke antagen, icke utpräglad uti vår
riksdagsordning, uti våra grundlagar, utan att man här ansett
riktigt att omgifva grundlagsstiftningen med särskilda, från
den vanliga lagstiftningen vidt afvikande former. Så länge
det förhållandet består, lär det icke kunna låta sig göra
att faktiskt upphäfva, till en viss grad och inom ett visst
område, den ifrågavarande grundlagsparagrafen, 77 §
regeringsformen, på annat sätt än det, som för
grundlagsstiftande, grundlagsändring i allmänhet i grundlagen är
stadgadt. Det lärer icke vara lagligt, icke vara
grund-lagsenligt att upphäfva denna paragraf till större eller
mindre del genom kamrarnes votering öfver ett
statsutskottsbetänkande.
En alldeles enahanda fråga med denna har förelegat
riksdagen till behandling för 20 år sedan — det var år
1872. Föregående år, 1871, hade riksdagen, jämte det
den till k. m:ts dispositition ställde 10 millioner kronor
till låneunderstöd åt enskilda järnvägar, därjämte bestämt,
att k. nr.t skulle äga att åt hvarje järnvägsbolag, som af
detta anslag erhölle understöd, upplåta kronan tillhörig
mark. Den åt k. m:t sålunda meddelade befogenheten
var, såsom herr talmannen behagade finna, begränsad,
om också icke till någon på dagen fixerad tid, så dock
på det sätt, att bemyndigandet blott gällde de
järnvägsbolag, som finge understöd af det ifrågavarande anslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
