- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
216

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

ADOLF HEDIftf

Enligt det Ankarsvärd-Richertska förslaget (1830)
skulle den af de röstberättigade valde kammaren, kallad
Stora nämnden (175 ledamöter), utse Pröfningsnämnden (75
ledamöter). Utskotten skulle tillsättas medels gemensam
omröstning af dessa riksdagens båda afdelningar, och skulle
Stora nämnden där ha dubbelt antal ledamöter mot
Pröfningsnämnden. Vid olika beslut om statsregleringen,
bevillningen, riksgäldskontoret, skulle saken afgöras i
gemensamt sammanträde. Hvarje ärende skulle först behandlas
i Stora nämnden, och om där resultatet blefve rent afslag,
skulle den förfalla. Stora nämnden skulle äga en
vidsträckt åtalsrätt mot statsrådet och högsta domstolen.
Pröfningsnämnden med adjunktion af 9 ledamöter från
resp. högsta domstolen eller hofrätterna var domstol i
dessa mål.

Konstitutionsutskottet vid 1840 års riksdag föreslog,
att »riksförsamlingen» (250 ledamöter) skulle själf dela
sig i två afdelningar: blott en del ärenden skulle
behandlas särskildt i hvardera afdelningen, och när i dessa
ärenden afdelningarna fattade olika beslut, skedde det slutliga
afgörandet i gemensamt plenum. Bondeståndet godkände
enkammar-principen, men som de öfriga stånden uttalade
sig för tvåkammar sy stern, uppgjorde utskottet ett
förmedlingsförslag: en för 1 år folkvald kammare (175
ledamöter), kallad »Första kammaren», och en af denna för
3 år väld kammare (75 ledamöter), kallad »Andra
kammaren».* I en mängd särskildt uppräknade ärenden
hade kamrarna veto mot hvarandra, men alla de öfriga
skulle afgöras i gemensamt plenum.

Mot det kuriosum, som vid 1844—45 års riksdag
genom förseglade sedelns nyck blef utskottets förslag,
framlade Ekholm m. fl. ett förslag till ny regeringsform
och till vallag. Riksdagen skulle, enligt reservanternas
förslag, bestå af de äldres och de yngres kammare, den
förre (75 led.) väld af den senare (150 led.).
Beskattnings-och i allmänhet finansfrågor skulle först behandlas i de
yngres kammare. En del ärenden skulle, vid olika beslut,
afgöras i förenad riksförsamling.

Borgarståndet uttalade sig för utarbetande af ett
nytt förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Ekholms.

* Hvad vi mena med en »Första kammare», en senat o. s. v.
kallas allt jämt i utlandets politiska språk för »Andra kammaren»,
under det att hvad vi kalla »Andra kammaren», kort och godt kallas
»kammaren». Detta förklaras däraf, att under den sedan 1789
fortsatta debatten om en- eller tvåkammarsystem frågan ju alltid varit
denna: bör man, jämte »kammaren», jämte den folkvalda
representantförsamlingen, jämte denna själfklart nödvändiga institution, dessutom
hafva en kammare till, en medkammare, en »andra» kammare?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free