- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
217

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA KAMMAREN I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 217

Bondeståndet åter slöt sig till Bengt Gudmunsons förslag,
som var väsentligen lika med 1840 års
konstitutionsutskotts första förslag, således i grunden
enkammar-system; och härvid höll ståndet fast.

Det kungl, förslaget till 1847—48 års riksdag
upphäfde väl ståndsförfattningen, men är f. ö. i hög grad
reaktionärt mot de idéer, som under de föregående trettio
åren gjort sig gällande bland de liberale. Då detta
förslag tydligen i ganska väsentlig mån tjänat till förebild
vid utarbetandet af nu gällande riksdagsordning, äger det
därigenom ett slags märkvärdighet.

När det skulle slutligen afgöras vid 1850—51 års
riksdag, hade tyrannernas seger på kontinenten grundlagt
en rasande reaktion, hvars verkningar sträckte sig äfven
till Sverige. Adel och präster afslogo det naturligtvis.
Likaså gjorde bondeståndet; endast borgarståndet voterade
ja. Adeln och prästerna hoppades, förstås, att de numera
skulle få lefva i fred, i den svenska skuggan af kejsar
Nikolajs världsbehärskande ryska envälde. Bondeståndet
åter kunde ej ännu, trots de bistra tiderna, bekväma sig
att, blott för att blifva kvitt ståndsinrättningen, offra allt
annat> som man i årtionden ifrat för och hoppats på;
och därför röstade bondeståndet för det namnkunniga
Örebro-förslaget.

II.

Å allmänna reformmötet år 1849 antogos grunder
för en förändrad representation, i enlighet med hvilka det
uppdrogs åt professor O. Wingqvist att utarbeta förslag
till vallag och förändringar i regeringsformen. För att
öfverlägga om de af Wingqvist utarbetade förslagen
sammanträdde reformsällskapens ombud i juni 1850 till andra
allmänna reformmötet i Örebro. Detta möte antog dels
ett förslag till regeringsform, innefattande äfven
riksdagsordning, dels ett förslag till vallag. De hufvudsakligaste
bestämmelserna äro följande:

Riksförsamlingen utgöres af två afdelningar,
folktinget och landstinget. Den sammanträder hvarje år.

Folktinget (120 riksdagsmän) väljes medelbart för
hvarje lagtima riksdag; och vare valet gällande äfven för
urtima riksdag, som kunde komma att hållas, innan
lagtima riksdag inträffar. Vid val af elektorer tillkommer
rösträtt hvarje svensk man, som fylt 21 år och sedan
minst 1 år varit i valdistriktet mantalsskrifven.
Undan-tagne äro — utom fattigunderstödstagare, de som gjort
konkurs o. s. v, — endast gemenskapen vid landt- och sjö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free