- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
223

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA KAMMAREN I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 223

Första kammare, uttalat sig den n. v. Gladstoneska
regeringens utrikesminister lörd Rosebery och den italienske
senatorn, Cavours anförvant, markis Alfieri. I samma
riktning yttra sig John Stuart Mill och andra vår samtids
mest bemärkta politiska vetenskapsmän. Den uppgift,
som de anvisa åt en Första kammare, lärer väl för hr
Bergström vara en förargelse och för hr Alin en
galenskap. Ty de påstå, att en Första kammare bör vara ett
»verktyg för initiativ och framåtskridande», en »impulsiv
kraft», med Andra kammaren »täflande i politiska och
sociala reformer».

Vi hörde nyss, hur Emile de Laveleye bedömde den
franska senaten. Äfven här i landet, där kännedomen
om samtidens politik dock är så ytterst bristfällig, torde
man ej hafva kunnat undgå en viss förnimmelse af att
Frankrikes första kammare har fyllt sin uppgift på ett
sätt, som höjt den öfver hvarje dylik församling i någon
enhetsstat och i jämnbredd med hvad nordamerikanska
statsförbundets senat fordom var och med Staternas råd i
det schweiziska förbundet.

Denna franska senat, hur är den danad? Den består
af 300 medlemmar. Af dessa voro från början 75 af
nationalförsamlingen utsedde på lifstid; men 1884 års
författningsrevision införde den förändringen, att, efter hand
som dessa afgå, deras platser fördelas på departementen,
så att samtliga 300 komma att tillsättas på enahanda
sätt. Valkorporationerna för utseende af senatens
medlemmar bestå af: 1) departementets representanter i
deputeradekammaren, 2) medlemmarne af dess
generalråd, 3) medlemmarne af arrondissementsråden samt 4)
delegerade från kommunerna. Ursprungligen sände hvarje
kommun blott 1 delegerad, men genom nyssnämnda
författningsrevision bestämdes kommunernas delegerades
antal i förhållande till antalet municipalrådsmedlemmar i
hvarje kommun (1 på 10, 2 på 12, 3 på 16 o. s. v.),
hvarigenom senatsvalmännens fjärde klass mycket betydligt
ökades.

Hur har man då sörjt för den famösa, den
undergörande »karaktärsskillnaden»?

Till senatorer kunna endast väljas män, som uppnått
40 år.

Senatorerna utses för 9 år, men hvart tredje år
förnyas en tredjedel.

Senatorerna utses genom indirekt, genom dubbelt
indirekt val.

Detta är alltsammans.

Och senatorerna hafva samma arvode, som de
deputerade (9,000 francs), och det finnes ingen skymt af cen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free