- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
224

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

ADOLF HEDIftf

sus vare sig för valbarhet, eller för primärväljares eller
för elektorers valrätt 1

I, svenske Första-kammarherrar, lyften edra händer
och varkunnen eder öfver det stackars Frankrike!

V.

Riksdagsordningens författare har yttrat, att han
velat åt båda kamrarne gifva »lika inre styrka», och att
han låtit dem båda »utgå från hela folket», på det att
de ej redan till följd af sitt ursprung skulle komma i en
fientlig ställning till hvarandra.

En kammare, utgången ur det kommunala
fyrktals-väJdet, skulle således anses härstamma från hela folket!
Hvad har folket att göra med valen af landstingselektorer
i kommuner, där en enda person äger hälften eller mera
af kommunens hela röstetal? Eller där ett par personer
tillsammans äga en dylik röstmassa? Folket står utanför
de val, som afgöras efter denna förmögenhetsgrund — en
förmögenhets, som kan vara blott skenbar, dagen efter
valet vara afklädd äfven blotta skenet och hafva
efterträdes af ohjälplig ruin.

Hela folket skall därför alltid vägra att i Första
kammaren se sina representanter. Hur illiberala än
grundlagens stadganden om valrätten till Andra kammaren äro,
har dock denna kammare, såsom motsats mot den Första,
fått i det språkbruk, som uttrycker folkmeningen, namn
af den folkvalda, medan Första kammaren kallas den
fyrkvalda och hålles för, hvad den också är, en
privilegierad minoritets representation.

När så är, blifver det en lika farlig som underlig
illusion att tilltro Första kammaren lika inre styrka, som
den Andra kammaren äger. Det är i själfva verket
samma yttre styrka, som riksdagsordningen velat förläna
åt båda kamrarne, genom att tillerkänna dem, såsom orden
lyda, i alla frågor lika behörighet och myndighet. Detta
experiment, som strider mot alla den historiska
erfarenhetens vittnesbörd, är ett politiskt äfventyr. Så länge
maskineriet ännu ej blifvit mycket ansträngdt, kan det
tyckas fungera på ett ofarligt sätt, det vill dock blott
säga i den meningen ofarligt, att krafternas jämvikt
åstadkommer ett resultat lika med noll. Men slutligen
skall antingen den ena kraften vinna öfvertaget öfver
den andra, eller ock det hela gå i kras.

Den lika yttre styrka, som i själfva verket är den
enda, hvilken riksdagsordningen försökt att bereda åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free