- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
225

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA KAMMAREN I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 225

Första kammaren, är på längd en omöjlighet. Ty den
vidmakthålles icke af grundlagsparagrafer; sådana skydda
aldrig varaktigt en samhällsinstitution mot den åverkande
kraften af sakernas egen natur. Och denna sakernas
natur säger oss, att den yttre styrkan beror af den inre.
Denna inre styrka, som Andra kammaren äger och i allt
högre grad skall förvärfva i och med rösträttens
utvidgning, den har Första kammaren från början saknat,
emedan den saknat rot i folkets val, i folkets omdöme,
i folkets tillit.

Det är en fåfänglig tröst för dem, som berömma sig
af den himmelsvida skillnaden mellan båda kamrarnes
tänkesätt, att Första kammaren enligt grundlagen ej kan
afskaffas utan sitt eget medgifvande. Var det då icke så
med prästeståndet och med ridderskapet och adeln? De
ägde också ett nej att sätta emot angriparne, men kunde
likväl ej undgå att taga emot och använda silkessnöret,
som man räckte dem. Och det är visst, att dessa gamla
två fjärdedelar af representationen ägde i den långvariga
historiska traditionen, i många sina ledamöters betydande
politiska duglighet, i sin mer och mer ökade mottaglighet
för reformidéerna en helt annan styrka att sätta mot
an-loppen, än Första kammaren, hvilken i så hög grad saknar
alla dessa förutsättningar.

Den 24 februari 1848 sammanträffade ledamoten af
franska pärskammaren, f. d. konseljpresidenten grefve de
Molé med hr de Saint-Priest, då mellan dem följande
korta samtal ägde rum:

de Molé: Vet Ni, hvad som föregår?
de Saint-Priest: Hvad då?

de Molé; Insurgenterna hafva brutit in i
deputeradekammaren och med gevären i hand kört bort den. Jag
befarar, att de komma och sparka ut oss.*

de Saint-Priest: Ni smickrar Er! De komma icke ens.
Nej, de kommo icke ens till pärernas kammare.
Ingen människa brydde sig om de herrarne den 24 februari
1848. De politiska läkare, som gjorde sig till herrar på
Paris’ gator, föllo ej ett ögonblick på den tanken, att
pärskammaren behöfde undergå någon särskild behandling.
Den själf dog i ali tysthet, innan ännu folkresningens seger
var afgjord.

* Oss vill säga: ledamöterna af pärskammaren.

15. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free