Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - »Vingklippningen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
ADOLF HEDIftf
åsidosättande af traditionens vördnadsbjudande rätt? Eller
har, om icke riksdagen, så dock en af dess afdelningar
missbrukat sin rätt att kontrollera statsförvaltningen och
göra konstitutionellt ansvar gällande, missbrukat den för
att inkräkta på regeringens lagbestämda område och
försvaga eller kanske till och med förinta regeringens
naturliga initiativ? Jag skulle helt visst, herr talman, kunna
fortsätta länge med dylika frågor utan att hafva att
hoppas ens ett bidrag till ett giltigt svar på den frågan:
hvarför befinna vi oss midt i en politisk reaktions
långvariga kris? Jag ser icke mer än ett område, där vi
rört oss i stormmarschtakt, det är — budgetens. Jag ser
icke mer än ett område, där en våldsam omkastning
försiggått, nämligen tullagstiftningens. Men det är ju icke
åt dessa håll man vill reagera, eftersom den senare
företeelsen uteslutande och den förra i högst väsentlig grad
just äro denna politiska reaktions eget verk.
En gång i mannaminne har reaktionen kommit öfver
oss utan någon som helst anledning i händelsernas
förlopp inom vårt eget land, blott såsom en politisk
införselsvara. Den djupt saknade statsman, hvilkens
minnesteckning öfver konung Oscar I upplästes i Riddarholmskyrkan
den 8 augusti 1859, kunde icke underlåta att erinra
därom, huruledes i början af 1850-talet reaktionen kom till
oss såsom en svallvåg af återgångspolitiken på kontinenten
efter 1848 års händelser; huruledes det allmänna
stilleståndet i den politiska utvecklingen där ute i den stora
världen återverkade på Oscar I:s politik och utan någon
det svenska folkets egen förskyllan öfvade inflytande på dess
öden. Men denna reaktion var lyckligtvis af kort
varaktighet. Den blåstes bort af samma vind, som 1854 förde
västmakternas flottor till Östersjön.
På hvilket sätt har då regeringen förklarat det steg
lion tog genom den kungl, propositionen af den 29 januari
1892? leke ens någon sådan yttre anledning, som den
för några och 40 år sedan, ligger bakom den nu rådande
baksträfvarepolitiken, af hvilken detta förslag är det
hittills fullständigaste uttrycket.
Trenne skäl uppgåfvos i chefens för
justitiedepartementets yttrande till statsrådsprotokollet af nämnda dag
för fixering af riksdagsmännens antal.
Först, att en ytterligare tillväxt i representanternas
antal skulle medföra ett förslösande af arbetskraft samt
förlänga och fördyra riksdagarne; för det andra, att
maktställningen mellan de bägge kamrarne redan blifvit i
afsevärd grad rubbad: för det tredje, att den ursprungliga
proportionen mellan städernas och landsbygdens
representanter blifvit till städernas fördel förändrad. Hvad det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
