- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
234

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - »Vingklippningen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

ADOLF HEDIftf

säkra verkan — att Andra kammaren skulle efter hand
åt sina önskningar om lag- och förvaltningsreformer samt
åt sin konstitutionella kontroll kunna förvärfva en ökad
auktoritet. Men det är visst: båda dessa verkningar, den
förra som den senare, skulle först långsamt och efter hand
göra sig gällande, och under tiden skulle åskådningssättet
hos hela folket så omdanas, att, då man en gång efter
längre tids förlopp finge fulla och giltiga skäl att tala
om, jag vore färdig att säga: då man först komme att
varsna en i betydlig grad förändrad maktställning mellan
kamrarne, alla skulle förundra sig öfver att någonsin en
tid funnits, då en privilegierad minoritetsrepresentation,
sådan som den Första kammaren, kunnat utöfva i alla
frågor »lika behörighet och myndighet» som den Andra
kammaren.

I strid mot ali historisk erfarenhet, i strid mot de
öfverallt, där ett konstitutionellt styrelseskick råder,
såväl i författningarna uttalade som af statsrättslärare och
af den praktiska politikens män allmänt hyllade
grundsatser, synas vår riksdagsordnings ordalag vilja åt Första
kammaren tillerkänna »i alla frågor lika behörighet och
myndighet» med den Andra. Det är dock naturligtvis
alldeles klart, att de, som skrefvo vår nu gällande
riksdagsordning, insågo, att detta på längden ohållbara och
samhällsvådliga förhållande mellan två afdelningar af en
representation småningom skulle komma att genom
sakernas naturliga utvecklingsgång modifieras. Annorstädes är ju
alltid den politiska tyngdpunkten förlagd till den ena
afdelningen af representationen, den talrikare, den, som i
följd af valrätts- och valbarhetsbestämmelserna samt själfva
valsättet står folket i dess helhet närmast. Allmänt
gällande är ju den regel, att budgeten först framlägges för
den kammare, som vi kalla den Andra. Denna regel
gäller icke mindre i monarkier än i republiker, icke mindre
i de minst parlamentariska monarkier, sådana som Preussen,
än i sådana, där det parlamentariska styrelsesättet i alla
dess konsekvenser är utveckladt, såsom i Holland och
Belgien. I Preussen är det gällande konstitutionell rätt,
att den öfre kammaren icke äger att inblanda sig i
budgetens detaljer, utan blott i dess helhet antaga eller
förkasta Andra kammarens finanslagsbeslut. Jag vill nu
icke tala om England, där öfverhuset är fullständigt
uteslutet från ali beslutanderätt i afseende på beskattningen.

Under det långvariga arbetet på en
representationsreform, hvars uppslag är att söka i 1809 års
konstitutionsutskotts memorial rörande nationalrepresentationen, utgick
man nästan oupphörligen, såväl idet Anckarsvärd-Richertska
förslaget år 1830 som i konstitutionsutskottets förslag vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free