- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
240

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

ADOLF HEDIftf

tationsförslagets framläggande begärde en extra million
åt hans majestät, uppfattades ju »icke utan anledning» —
det är de Geers egna ord — »så, som kungen begärde
förhöjningen såsom ett slags betalning för
representationsförslaget». Ny betalning blef, som bekant, begärd och
beviljad 1865, då konungens civillista höjdes från 630,000
till 800,000 kronor årligen. Statsutskottets tillstyrkan af
denna förhöjning, daterad den 24 november, bifölls af
alla stånden den 29 november, hos prästerna efter en
diskussion om anledningen hvarför utskottets betänkande
kommit både »särdeles tidigt och alldeles ensamt». Frågan
besvarades af Annerstedt så, att man ej velat låta första
hufvudtiteln behandlas först efter representationsförslaget,
af fruktan att den i så fall kunde komma att lida men
af de »upprörda» passionerna. Detta hof mannen-biskopens
svar skulle nog kunna uttryckas i helt andra ordalag,
utan att därför blifva mindre riktigt.

Därest det varit de Geers önskan och afsikt att
utarbeta ett mera principiellt enhetligt förslag, skulle väl
detta ej hafva från allerhögsta håll mött något mycket
svårare motstånd. Men sådant var, enligt de Geers egen
förklaring, ej hans syfte. Ty, på samma gång han
erkänner, att Hamiltons anmärkning ej saknar berättigande,
att i förslaget »icke någon grundsats blifvit genomförd»,
försvarar han såsom en förtjänst hvad Hamilton anmärkt
som ett fel (Minnen, I, s. 238). I öfverensstämmelse
härmed säger han också, att han »för hvarje föreslaget
stadgande tänkte uteslutande på hvad som var praktiskt och
nyttigt, med förenadt afseende på det bestående, på förut
uppgjorda speciella förslag, och på hvad han trodde af
den upplysta allmänna meningen fordras». Det är ock
tydligt af allt hvad de Geer om sitt förfaringssätt
förmäler, att inga statistiska undersökningar, ej ens med
hänsyn till rösträtts- och valbarhetscensus anställdes, utan
att ett allmänt bedömande utan någon sådan hjälpreda,
således nog mycket efter tycke och smak, var den
egentliga ledtråden, hvarå dock kungliga och andra
invändningar fingo slå betänkliga knutar. Hur fullständigt
behofvet af en statistisk utredning förbisågs, därom vittnar
bland annat den ledsamma omständigheten, att förslaget
— alldeles oafsiktligt — från valrätt uteslöt en mängd
dittills röstberättigade jordägare, för hvilkas rösträtt
besu-tenhet var tillräckligt census-villkor enligt den gamla
riksdagsordningens 15 §. I en år 1865 utgifven skrift: »Några
ord till försvar för det hvilande representationsförslaget»
yttrade de Geer:

»Censusbestämmelserna äro enligt förslagets motiver
valda så att gränsen nedåt i de förut valberättigade käte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free