- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
241

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVËRIGES FÖRSTA KAMMARE 241

gorierna ej skulle rubbas. Till följd däraf att lagen om
besutenhet* blifvit en nästan död bokstaf kan det väl
hända, att ett betydligt antal bönder äga i mantal satt
jord, som icke uppgår till 1,000 rdrs värde, och att dessa
således genom förslaget beröfvas den rösträtt, de nu de
facto, ehuru icke de jure äga.»

Detta yttrande till svar på en anmärkning, som
framställts redan i den mot konstitutionsutskottets
utlåtande n:r 7 år 1863 af utskottets prästerliga ledamöter
afgifna reservationen, röjer tydligt nog, att den
census-bestämmelse, hvarigenom ett betydligt antal bönder skulle
beröfvas den rösträtt de ägde, tillkommit utan minsta tanke
på denna dess verkan. Och försvaret i efterhand för
detta förbiseende kan ej anses för lyckligt, då det väl ej
var deras fel, om »lagen om besutenhet blifvit en nästan
död bokstaf». Ville man ej till deras förmån rubba den
nya censusbestämmelsen: »fast egendom till ett
taxeringsvärde af minst ett tusen riksdaler», så låg ju den utvägen
nära till hands att låta dåvarande röstberättigade behålla
en rösträtt, hvilken de, som det i nämnda reservation
heter, »ej genom eget förvållande gjort sig ovärdiga». Så
hade man förfarit vid parlamentsreformen i England 1832.
Flere bestämmelser i reformakten tillförsäkra åt de enligt
den gamla ordningen röstägande i grefskap och städer
bibehållandet för lifstid af då bestående valrätt, ehuru de
ej uppfyllde de nya, generaliserade eensusvillkoren.
Statsmaktens rätt att fråntaga ett stort antal hemmansägare
deras politiska rösträtt, såsom skedde genom nu gällande
riksdagsordnings 14 §, kan visserligen ej bestridas. Men
nog gäller härom hvad en tysk rättslärd yttrar:** »en
inskränkning af valrätten på det sätt, att den fråntages
vissa hittills valberättigade delar af befolkningen, är en
politiskt i hög grad betänklig åtgärd. Och blott mycket
tvingande synpunkter af allmänt väl kunna gifva
anledning till att företaga en sådan.»

Ingen sådan synpunkt eller ens någonting ditåt var
här med i spelet, utan var denna uteslutning af ett
betydligt antal röstägare blott en frukt af den vid detta
reformarbete presiderande likgiltigheten för ali faktisk
utredning. Annorlunda hade redan 50 år förut rikets
ständer tänkt sig förutsättningarna för en
representationsreform. När de i skrifvelse till k. m:t af den 27 juli 1815
förnyade sin vid föregående riksdagar gjorda anhållan,

* Andra paragrafen i 1827 års förordning angående grunderna
och villkoren för hemmansklyfning. Denna besutenhets-paragraf, som
ännu bibehölls i k.f. 6 augusti 1864, upphäfdes genom k.f.6 augusti 1881.

** Heidelberg-professorn Georg Meyer: Der Staat und die
erwor-benen Rechte, s. 39.

16. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free