- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
242

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

ADOLF HEDIftf

att anstalt måtte fogas till samlande af allmänna
statistiska kunskaper om Sverige »med synnerligt afseende»
å behofvet däraf i och för utarbetande af förslag till
representationsreform, förklarade ständerna att de i den
grad funnit sig i saknad af sådana upplysningar, »att ett
till ändamålet ledande arbete ej kunnat företagas».

Då friherre de Geer synes icke ens hafva för ett
ögonblick känt något sådant behof, som det af 1815 års
ständer omtalade, blifver den upplysning, han i sina memoarer
meddelar, något mindre öfverraskande, än den vid första
anblicken kan synas, att nämligen »först sedan förslagets
grunder voro uppgjorda, började jag studera utländska
författningar och några teoretiska arbeten, såsom
Tocque-villes, Guizots och Stuart Mills, allt för att finna motiver för
det förut upprättade förslaget». Att inga motiv för 1866 års
riksdagsordning hos de nämnda författarne stå att finna,
är för öfrigt ganska visst.

II.

Vår riksdagsordning författades under åren 1861—1862,
således för trettiofyra år sedan. I stället för stånden lades
till grund kommunerna, sådana de organiserats genom de
nya förordningar om kommunalstyrelse på landet, om
kommunalstyrelse i stad, om landsting, hvilka utfärdats
den 21 mars 1862, samt om kommunalstyrelse i
Stockholm af 23 maj s. å., hvilka allesammans skulle träda
i kraft från och med 1863.

När k. m:ts proposition af 5 januar 1863 med förslag
till ny riksdagsordning framlades, ägde man således ingen
erfarenhet, ingen annan kunskap än den som kunde
inhämtas ur Svensk författningssamling, om den helt nya
organisation af kommunalförvaltningen, på hvilken
förslaget till den nya politiska representationen var byggdt.

Hade då de nya kommunalförfattningarna tillkommit
efter en så grundlig och omfattande utredning, en så
mångsidig och sakkunnig pröfning, att man kunde anse
sig äga fog att från denna grundens beskaffenhet med
åtminstone tämlig grad af visshet sluta till dess
lämplighet för byggnaden, den skulle bära? Nej, långt
därifrån. Att den kommitté, som utarbetat förslaget till
nya kommunalförfattningar (1859), tagit sitt uppdrag
synnerligen lätt, är onekligt. Man kan väl ej mera bekvämt
och obesväradt lösa »frågorna om rättigheten att taga del
uti kommunalstämma och värdet af en röst», än när man
i likhet med kommittén gör sig tvenne sådana spörsmål
kvitt medels följande enkla motivering:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free