- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
245

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVËRIGES FÖRSTA KAMMARE

245

III.

På en alldeles opröfvad, blott ur lagparagrafer känd,
ny grund uppfördes den nya riksdagsordningens byggnad.
Friherre de Geers Minnen röja icke, att han hyste något
tvifvel om förträffligheten af denna grundval för danandet
af vare sig den ena eller andra kammaren. Sålunda
stadgar man, i riksdagsordningens 14 §, en dubbel census
för valrätt till Andra kammaren, nämligen bevillning till
staten och den på denna procentskatt hvilande
repartitions-skatten till kommunen, hvaraf, då den senare utan någon
som helst begränsning gjordes till ett censusvillkor n:r 2,
följden blifvit att i vårt land personer med samma
inkomstbelopp hafva att för åtnjutande af politisk rösträtt erlägga
mycket olika skattebelopp. Visserligen har man stundom i
andra länder, med hänsyn till olika lefnadskostnader å
olika orter, stadgat olika census i mer eller mindre
betydande kommuner, eller generellt olika för å ena sidan
städer, å andra sidan landskommuner. Det senare är
fallet i Norge, där census är satt till en inkomst af 500
kronor på landet, 800 kronor i städer och ladesteder.
Det förra har varit förhållandet med den direkta
skatte-census i Belgien, och det gäller för censussurrogatet —
hushyrans belopp — i Holland enligt den i år antagna
nya vallagen. I alla sådana fall af differentiell census
har man eftersträfvat och mer eller mindre väl lyckats
att just genom censussifürans olikhet å olika orter
åstadkomma en reel likhet i rösträttsvillkor för alla
medborgare. Men i Sverige är verkan af den dubbla census,
att personer med lika inkomst och lika social ställning
och lefnadskostnader betala ett mycket skiljaktigt pris
i direkt skatt för sin politiska rösträtt, emedan denna
har till förutsättning ej blott statsbevillning för ett i
grundlagen bestämdt inkomstminimum af 800 kronor, utan
ock rösträtt i kommunens allmänna angelägenheter, hvilken
senare beror af fullgjord skatteplikt till kommunen. När
nu, enligt den kommunala finansstatistiken för 1893,
utdebiteringen växlar i städerna mellan 10 kr. 88 öre
(Vadstena) och 50 öre (Haparanda) pr bevillingskrona, och på
landet mellan 316 öre pr fyrk å fastighet samt 217 å
andra beskattningsföremål (Laxsjö) och 3 öre pr fyrk
(Mjeldrunga); när således af t. ex. två personer, taxerade
till 800 kronors inkomst, den ene får politisk rösträtt för
några kronor sammanräknad stats- och kommun alb
evill-ning, medan den andre får en så hög debetsedel, att
han trots bästa vilja ej förmår betala den och därför
mister sin rösträtt, så borde det utan omsvep erkännas,
att det svenska cen sussystem et företer en förening af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free