- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
246

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

ADOLF HEDIftf

oöfverträfflig absurditet och orättvisa. När de
statsborgerliga rättigheterna på det sättet utmätas, att
bosättningsorten afgör, om i landskommunen A rösträtt förvärfvas
af en till 800 kronor taxerad person för en liten bråkdel
af det censuspris, som i kommunen B måste för samma
rätt erläggas af en person i samma sociala och
förmögenhetsställning, så tyckes det som skulle äfven de, hvilka
tro på census såsom antaglig rösträttsgrund, ej kunna
tveka att åtminstone utdöma vår dubbla census som ett
fullkomligt barbari: två till lika inkomst taxerade åtnjuta
ju ej lika rätt, då den ene mycket lätt erlägger sitt
obetydliga skattebelopp, medan den andre kommer på
räst-längd och mister sin rösträtt, kanske för alltid, emedan
han aldrig förmår arbeta sig upp ur de år för år ökade
restansernas diskvalifikation. Om härmed analoga
verkningar af andra censussystem (det preussiska och det
würtembergska) har för lång tid sedan den strängaste
förkastelse uttalats af en statsman som Bismarck och en
rättslärd som Robert von Mohl.

Det är ej möjligt att utan den största förundran
läsa ett yttrande af de Geer i motiven till
riksdagsordningen, hvilket utvisar att han på den tid, då de nya
kommunalförfattningarna voro nyss utfärdade och ännu
ej börjat tillämpas, icke hade ens den aflägsnaste aning
om beskaffenheten och de möjliga verkningarna af den
kommunala rösträtt, som genom den nya riksdagsordningen
skulle göras till en af den nya representationens
grundvalar. Han säger nämligen i sitt anförande till
statsrådsprotokollet den 3 januari 1863, att Första kammaren,
sådan den enligt hans förslag blefve danad, skulle få lika
inre styrka som den Andra, därför att den också »utgår
från hela folket, till och med i stöne utsträckning än den
Andra kammaren». Detta vill nu säga, att det i en stor
del af rikets kommuner blott skenbara, som ett rent af
otillbörligt gyckel i lagen inskrifna, mot stora godsägare,
fabrikanter och bolag fullständigt maktlösa »röstvärde»,
som tillerkänts det stora flertalet s. k. röstägande
medlemmar af kommunen vid val af landstingsmän eller
(oftast) af elektorer för landstingsmannaval, det skulle
förläna Första kammaren en — särdeles folklig karaktär!

De Geer har icke skrifvit detta på drift. Men om
en sådan illusion, i följd af uraktlåten utredning af
ärendets hufvudsakliga element — en illusion som således på
det tydligaste blottar förkastligheten af det
hastverks-arbete, hvilket vi hafva att tacka för nu gällande
kommunallagar och riksdagsordning — var möjlig, medan
kommunalförfattningarna funnos blott på papperet, hur
skall man förklara, att riksdagsordningens författare efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free