Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
ADOLF HEDIftf
kammare. Hollands grundlag, som på anförda sätt
begränsat Första kammarens befogenhet, har således icke
heller inlåtit sig på det äfventyret att gifva båda
kamrarne »i alla frågor lika behörighet och myndighet». Den
har åt Första kammaren anvisat den lika gagneliga som
värdiga ställningen såsom en vid behof reviderande instans,
en pröfvande och modererande myndighet, den där i
förekommande fall skall föranleda ny granskning, ytterligare
begrundande af ett tilläfventyrs ej tillräckligt öfvervägdt,
ej i folkets åskådningssätt och önskningar nog förberedt
och mognadt förslag. Första kammaren har ett i formen
absolut, i verkligheten suspensivt veto, hvilket till fromma
för statslifvets jämna utveckling bättre förlägges inom
representationen, än utom densamma (hos regeringen).
Under sådana, från våra helt skiljaktiga förhållanden
i afseende å den valrätt, som är grundläggande för Första
kammaren, och i afseende å denna kammares
konstitutionella befogenhet, kunna ej de valkorporationer
(provin-sialstaterna), som utse Hollands Första kammare, vara
utsatta för faran att själfva förvandlas till politiska
partiorganisationer — för hvilka den då och då återkommande
funktionen att utse representationens ena afdelning blefve
hufvudsak, till förfång för dessa korporationers egentliga
och permanenta uppgifter — och duka under för frestelsen
att i Första kammaren skapa en oresonlig motståndskraft
mot Andra kammaren, den allmänna folkopinionen, eller
att förvandla Första kammaren till verktyg för ett ensidigt,
öfver alla andra hänsyn upphöjt partiändamål.
I Sverige åter där landstingen, som besätta de flesta
platserna i Första kammaren, utgå ur val enligt vår
ursinniga fyrk-skala, har under tullintressenas och den
därmed förbundna politiska reaktionens inverkan motsatsen
inträffat. Friherre de Geers förutsägelse i motiven till
den nya riksdagsordningen, att »landstingsmännen kunna
icke antagas komma att utses med något hufvudsakligt
afseende å befattningen att stundom vara elektorer till
riksdagsmän, som efter långa mellantider ombytas», har
af erfarenheten blifvit lika fullständigt vederlagd, som hans
profetior om den blifvande Första kammarens egenskaper.
V.
Enligt den promemoria till konungen, daterad den 16 juli
1861, i hvilken de Geer sammanfattade sin åsikt om
representationsreformen, borde för valbarhet till Första
kammaren »de kvalifikationer fordras, som trygga bildningens
och förmögenhetens talan». Och i motiven till det förslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
