Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
ADOLF HEDIftf
glidit nedåt. Herr Carl Ekman sade (18 mars 1891), att
han visserligen dittills motsatt sig hvarje förändring i den
kommunala rösträtten därför, att den ytterst utgör grunden
för Första kammarens sammansättning. Men numera
hade detta skäl för hans motstånd bortfallit. Ty, sade han:
»när det beslöts att Första kammaren skulle
sammansättas på det sätt som nu sker, tänkte man sig en annan
sammansättning än den nuvarande, men det har likväl visat
sig att, oaktadt ingen ändring skett i den kommunala
rösträtten, Första kammaren i alla fall fått ett helt annat utseende,
än man antog den skulle få, och den äfven i början hade.
Jag hade äfven föreställt mig — yttrade herr Ekman —
att en begränsning af rösträtten icke skulle vara behöflig,
därför att jag trodde, att hvar och en som är i den
ställningen, att hans röst i kommunala angelägenheter är den
afgörande, skulle, likasom detta hos mig alltid varit fallet,
bemöda sig att utöfva den på sådant sätt, att allas
intressen blefve tillgodosedda. Men jag har nu kommit till
den uppfattning, att användningen af en sådan afgörande
rösträtt vid många tillfällen icke varit dikterad af ett dylikt
bemödande».
Det är ej godt att veta, om några, och hvilka af
herr Ekmans kolleger kände sig träffade af hans ord om
kammarens helt förändrade utseende, annorlunda
beskaffade sammansättning, än man från början tänkt sig.
Kanske var det ingen af de många, till hvilka
anmärkningen riktades, som anade oråd.
VI.
I motiven till riksdagsordningen lägges vikt uppå,
att Första kammarens ledamöter under en ej obetydlig
del af året måste »afbryta sina vanliga sysselsättningar
och underhålla sig på egen bekostnad vid riksdagen»,
hvilket förmenas förutsätta »icke blott god
förmögenhetsställning, utan ett af nit för det allmänna eller åtminstone
af ärelystnad lifvadt sinne».
I förbigående må här erinras, att så skiljaktiga
egenskaper eller tendenser som »ärelystnad» — någonting mycket
sällsynt — och fåfänga — någonting mycket vanligt — ej
böra förväxlas, äfvensom att den goda
förmögenhetsställningen icke utesluter, att nitet för det allmänna är mindre
vaket och verksamt, än nitet för enskilda och klassintressen.
Litet närmare böra vi skärskåda den åberopade garantien,
att nämligen Första kammar-ledamöter ej uppbära arvode.
Förteckningen öfver Första kammar-ledamöter vid
detta års riksdag utvisar, i hur hög grad den är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
