Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
ADOLF HEDIftf
är kammaren visserligen talrikt samlad vid gemensamma
voteringar om höga anslag. Kreditiven bestämdes till
sammanlagdt 15 millioner kronor med dels 138 röster
mot 3, dels 140 mot 1.
Den »förmögenhetens konservatism», som enligt
motiven till riksdagsordningen skulle blifva Första
kammarens kännemärke, den kan man studera i historien om
Louis-Philippes adertonåriga regering och dess undergång.
Juli-monarkien föll på sitt förbund med en samvetslöst
egennyttig, politiskt och ekonomiskt priviligierad minoritet,
för hvilken regeringen själf predikade såsom ett nytt
evangelium: samla rikedomar [enrichissez-vons)\ Det
herravälde, som så ömkeligen störtades öfverända den 24 februari
1848, var den genom 1789 års revolution till makten
komna bourgeoisiens, hvilken danade den kapitalistiska
socialismen, hvad vi kunna kalla social-aristokratien. Dess
verkliga karaktär är, kort före februari-revolutionen,
beskrifven i dessa ord af F. Bastiat:
Protektionisterna äro socialister som ha 50,000 francs i ränta.
I dessa spår vandrar vår Första kammare. Den
utgör centrum för godsägarnes och fabriksidkarnes socialism
— den upp- och nedvända socialism, hvilken lämpligen
betecknas såsom social-aristokrati. Den använder
samhällsmakten för att lagstifta och beskatta i det
samhällslagers intresse, ur hvilket den utgått. Man har aldrig
sett ett parlament eller en afdelning däraf fullständigare
förgäta och förakta den påminnelsen, att »det icke är
representantens uppgift att vara målsman för skilda
klassers, utan för allas intressen». Det af kommunallag
och riksdagsordning privilegierade fåtal, som representeras
i Första kammaren, är på samma gång svenska statens
herrar och svenska folkets understödstagare, till hvilka
alla de, som träla för ett otillräckligt dagligt bröd, betala
skatt.
Sådan politik, dyrtids-patrioternas politik — för att
begagna Byrons ord* — kommer väl här som annorstädes
att taga en ände med förskräckelse.
* I The Age of Bronze, fjortonde sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
