Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
259
var slafägarnes behärskare, huru det som en
hemlighetsfull och ondskefullt medveten kraft gjorde med dem hvad
det ville och uti varelsers själfförnedring, som naturen
danat för höga mänskliga mål, tog sin revansch, det har
en af dem som sett det på nära håll, grefven af Paris
— han hade som bekant varit adjutant hos general
Mc Clellan — sagt å några sidor så beundransvärda, att
man kunde frestas att för deras skull glömma att han en
gång skulle sänka sig till en pretendents alla moraliska
aberrationen
Å en starkt i ögonen fallande första verkan på
parlamenten sedan de börjat att, med eller utan städja och
lön, direkt främja eller i de förrådda folkintressenas
missbrukade namn sätta en förskönande färg på
geschäftkrigsföretagen, ha vi sedan några år tillbaka exempel,
som i viss mening äro kanske mera förfärande än något
af förra århundradets krig efter Napoleon — nämligen
af Förenta staternas i befrielsens namn började, men till
eröfring syftande affärskrig mot Spanien samt Englands
som eröfringskrig började, till utrotning syftande och
därför äfven mot kvinnor och barn förda krig, efter hvilket
kvarlefvor af brända boningar, husgeråd och verktyg, af
brända lador och skördar, skola jämte de marker, där
ensamt under tiden 16 juni—30 november 1901 enligt
officiella siffror nedgräfts 10,997 barnlik, utmärka den
engelsk-kristna civilisationens gång på gränsen mellan
nittonde och tjugonde århundradet af den kristna tidräkningen.
Sålunda ha nu två stormakter, den ena återgått till,
den andra företagit en omkastning af ordningen mellan de
två hufvudgrupperna af parlamentens verksamhetsuppgifter
— ordningen dem emellan med hänsyn till deras vikt för
det allmänna bästa, så att det öfverordnade och
permanenta, såsom kräfvande mindre intresse och uppoffring,
nedflyttats under det mera underordnade och mera
tillfälliga.
De yttre eller internationella angelägenheterna
jämförda med de inre eller nationella kunna, i förhållande
till statens förnuftiga ändamål, ej i princip och såsom
regel betraktas såsom primära, fristående statsintressen,
utan äro de till i följd af behofvet att gifva folkrättslig
form åt de senare i beröringen mellan stat och stat,
mellan den ena och den andra statens undersåtar. Från
annan synpunkt kan saken ej ses, hvar helst
statsändamålet erkännes vara allas och det helas väl. Så var det
icke förr, på den tid då vanära och olyckor hopade sig
öfver Frankrike, då det led ofantliga förluster i penningar
och trupper, då det miste den ena besittningen efter den
andra och gaf England tillfälle att grundlägga sitt kolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
