- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
264

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

ADOLF HEDIftf

ett med flertalets nära jämnstarkt mindretals röster, såsom
lagligen men orättvist maktlösa, föranleda och rättfärdiga
röstberättigades intresselöshet för en moralisk skyldighet,
som »det ingenting tjänar till» att besvära sig med, och
för en representation som han ej håller för sin. Äfven
här är det Condorcet som för nära ett och ett fjärdedels
århundrade sedan (1788—90) öppnade den utsikt, där man
varsnade att en sådan fråga fanns till — han drog den
in i de undersökningar, i hvilka han, under en
»uppståndelse» i den lärda världen som Francois Arago omförmäler
i den ypperliga biografi som inleder Condorcets samlade
verk, började tillämpningen af probabilitetskalkylen på
»jurisprudensen» på de moraliska och politiska
vetenskaperna. Äfven i denna sakens historia nämner man ej
Condorcet, går på sin höjd tillbaka till Victor Considérants
märkliga skrift (1846).

Det proportionella valsättets införande i Belgien, i
ett land med närmare sju millioner innevånare och en
valmanskår vid val till representantkammaren om 1,418,480
personer i vallängderna 1897—-98, har i en helt annan
grad väckt uppmärksamhet än de flere försök, som i små
stater (schweiziska kantoner) eller partiellt i storstater
(England, Italien, Spanien) och under åtskilliga former (bl. a.
såsom limitativt eller kumulativt votum) afsett att
åstadkomma en »minoriteternas representation». Likaså har
det »obligatoriska» votum, som äfvenledes är att hänföra
till de reformsträfvanden vi sammanfattat såsom de
allvarliga och praktiska reformvännernas program »att göra
folkrepresentationen till en sanning», fått en mera
respekt-bjudande karaktär inför opinionen, efter att en
jämförelsevis så betydande stat som Belgien tillägnat sig en princip,
som förut ådragit sig en så ringa uppmärksamhet att
åtskilliga af de rätt talrika fallen af dess tillämpning synas
ha varit alldeles okända utanför sitt hemland.

Utan tvekan har man att till samma grupp af
förbättringar räkna frånvarandes rösträtt. I Norge har den varit
erkänd alltifrån dess fria statsskicks första dag, såsom
grundlagens af den 17 maj § 60 utvisar. Denna
paragraf gick oförändrad öfver i den reviderade grundlagen af
4 november (§ 60). Efter att grundlagsbestämmelsen 20
juni 1896 till § 60 fogat ett tillägg att genom lag
bestämmes, »huruvida och under hvilka former röstberättigade,
som vistas utom riket, kunna tillåtas att skriftligen sända
sina röstsedlar till dem som styra valförsamlingarna», har
den särskildt med hänsyn till sjömännen betydelsefulla
reformen blifvit bragt till sin fullbordan genom lag af 5
juni 1897. — Bland öfriga viktigare punkter i den
parlamentsreform, som mångenstädes sysselsätta personer ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free