Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
269
syn till omständigheter som ej böra lämnas ur sikte, hos
granskare som med ganska skiljaktiga opinioner varit
ense i syftet att utan öfverdrift påvisa felen och deras
upphof samt huru de borde afhjälpas. Bland dessa
författare träffa vi såväl höger- som vänstermän, hvilka
med största allvar begrundat ett problem af så ojämförlig
vikt som detta, huru den politiska friheten skall bli och
förbli allas tillhörighet, ej faktiskt inkräktas af ett fåtal
som till ett maktprivilegium för sig förvandlar det som
var allas gemensamma rätt. Vår samtid står inför denna
största fara: att statens makt och tillgångar genom
lagstiftning och beskattning, genom statskreditens anlitande,
ja, genom uppoffring af den värnpliktiga ungdomen, som
sändes ut att eröfra nya afsättningsorter åt industrier, för
hvilka den gamla marknaden ej förslår, ställas till
förfogande för den penningmakt, som gör allt sig underdånigt
såsom medel för sina syften.
I den under de par, tre senaste årtiondena förda
diskussionen ha konservativa politici, de där så högt som
någon värdera hvad Thiers kallade »de nödvändiga
friheterna», befunnit sig sida om sida med andra af
utprägladt demokratiska åsikter, som sett framför sig inom
ej aflägsen framtid en korrumperad parlamentarism draga
själfva det representativa statsskicket med sig i sitt fall.
Om vårt land också har sig förelagd till lösning, som
ej nu får undanskjutas, en parlamentarisk reformfråga som
väckts för trettio år sedan, så består den blott i en
census-nedsättning, gäller således en partiell reform i ny skepnad,
men med samma syfte som de partiella reformernas under
tiden efter 1810, nämligen att genom ökandet af de
politiskt fullmyndiges antal gifva representationen ett tryggare
underlag och göra den i sannare mening än nu till en
representation af hela folket.
III.
Hur gammal är rösträttsfrågan?
I sin nuvarande, ytterst enkla yttre skepnad, i sin
formella betydelse såsom en fråga om ändring af det
ekonomiska villkoret, förmögenhets- eller inkomstcensus för
rösträtt vid val till den ena af representationens
afdelningar, kan hon ju icke vara äldre än riksdagsskicket:
om vid öfverläggningarna därom census var föremål för
ogillande, så hade dock detta ingenting gemensamt till
motiv och syfte med reformvännernas yrkande nu. Röst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
