- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
272

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 ADOLF HEDIN

I

oberoende och fullmyndig». Härutinnan har utskottet
funnit sig utan tvekan kunna »gilla och antaga en allmän
rättsprincip». Men när reformen borde hvila på grunder
af »allmän rätt i förening med allmän säkerhet», kunde
man icke alltigenom låta sig ledas blott af allmänna
principer. När man kommer till frågorna om valsätt och
valbarhet, mötte svårigheter som ej voro förknippade med
den om valrätt och som påkallade särskilda undersökningar,
som utskottet ej fann sig i stånd att utföra så att ett
fullständigt förslag skulle därpå kunna byggas.

Här ha vi ej haft anledning att uppehålla oss vid
mer än en enda punkt; framställningen är emellertid
särdeles märklig i flere afseenden. I öfrigt skola vi ej
befatta oss med den ändlösa mängd af skrifter, vare sig i
riksdagen väckta förslag eller ströskrifter eller officiellt
föranstaltade statistiska belysningar af den politiska och
den kommunala rösträtten, utan endast påminna därom
att det var för 60 år sedan och före utfärdandet af 1842
års folkskolestadga som Geijer förklarade »personlig
valrätt för hvarje till myndiga år kommen oförvitlig
medborgare» för den första och främsta grundsatsen i
representationsfrågan. Äfven det bör ihågkommas att
reformarbetet och dess resultat i andra små och stora länder
belysa vår reformfråga. Och likväl har riksdagen af
k. m:t begärt ännu en i »möjligaste mån» fullständig
s. k. utredning*. Den uppenbara afsikten att undanskjuta
afgörelsen af en i alla händelser högeligen viktig
statsangelägenhet genom en gång efter annan arrangerad
tidsspillan är en förkastlig och högst beklaglig de små
medlens politik, som vi ej kunnat iakttaga utan den
allvarsammaste oro för följderna.

Vi känna blott ett enda politiskt dokument, som är
förfeladt på alldeles enahanda sätt som den svenska
riksdagens skrifvelse nr 86 år 1900. Vi afse norska
regeringens yttrande öfver stortingets beslut 1872 om sådan
grundlagsändring, hvarigenom statsråden skulle få tillträde
till representationens förhandlingar. Denna fråga, sedan
femtio år (1821) oupphörligt å bane i stortinget, flere
gånger såsom kunglig proposition, hade så arbetat sig
fram i opinionen, att förslag nu för andr$ gången hade
vunnit erforderlig kvalificerad majoritet — två tredjedelar —

* »I möjligaste mån», hvad vill det säga? »Möjligast» är jn =
mest möjlig, och det som är mera möjligt än något annat eller med
andra ord mest möjligt, det kan väl begripligare omtalas såsom lättast.
Riksdagen begär således en i lättaste mån fullständig utredning. Hvad
är det? Det är utskottssvenska, och detta slags föga mänskliga
uttrycksmedel har blott en enda medtäflare, nämligen k. m:ts svenska.
Om riksdagen möjligen menar »i största möjliga mån», så vore det allt
skäl i världen att säga så.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free