- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
273

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD

273

och att väl ingen ansåg en återgång tänkbar.
Regeringens utlåtande lämnade alldeles å sido det spörsmålet
i och för sig, huruvida reformen vore lämplig, för att i
stället uppräkna de ändringar i grundlagen, som borde
göras till villkor för den af stortinget beslutade reformen.
Dessa voro af beskaffenhet att förvandla Norges grundlag
till någonting oigenkänneligt annat än den var, och det
oaktadt var regeringen ej viss om att detta halfva dussin
räckte till, utan lämnade öppet för närmare undersökning,
om ej ytterligare ett antal grundlagsändringar — siffran
helt och hållet obestämd — äfvensom »andre
foranstalt-ninger» vore påkallade. På sådana motiv grundades denna
gång det k. vetots användning, och från detta veto härrör
i väsentlig män karaktären af sakernas gång i Norge med
hänsyn till de inre och de unionella förhållandena under
de sistförflutna trettio åren.

Reformvännerna begära rösträtt åt ett stort antal
svenska medborgare, som hårdast känna tyngden af våra
ytterligt orättvisa konsumtionsskatter, och som skola
utgöra hufvudstyrkan af landets försvar. För att besvara
denna principfråga säger riksdagen sig behöfva en utredning,
rörande ej ett halft utan ett helt dussin — och alltför
möjligt ännu flere — spörsmål, som den sätter i samband
med rösträtten.

Om rättvisa mot de rösträttslösa skola vi för öfrigt ej
tala till dem som tyckas mena att hon hör icke hit. Vi
önska visa dem att de i eget och i hela samhällets intresse
böra besluta sig för ett klokt steg, ehuru det är behäftadt
med felet att innebära ett erkännande att
underklassmänniskor kunna äga en förtrampad rätt och de själfva
hafva en däremot svarande försummad plikt. Deras
mening, som hålla före att 1866 års riksdagsordnings
bestämmelser om valrätt till Andra kammaren något så när
motsvarade dåvarande faktiska förhållanden, kunna vi här taga
för god eller lämna därhän, ehuru vi hålla den för alldeles
grundfalsk. Vi uppmana dem bland rösträttsreformens
vedersakare, som så tänka, att Öfverväga, om de kunna
antaga att ännu i dag denna motsvarighet mellan de sociala
förhållandena och grundlagens villkor för £>olitiska
rättigheter fortfarande består. De skola lätt öfvertyga sig om
att den motsvarighet, som de supponerade för några
årtionden sedan, nu efterträdts af en oupphörligt sig
vidgande oemotsvarighet. Medan statsformerna förblifvit
oförändrade under fyrtio år — k. m:ts förslag till ny
riksdagsordning fick sin definitiva lydelse 1862 — har däremot
samhällets struktur undergått en så stor förändring att ingen
då anade det. Ju större oemotsvarigheten blir mellan det
knappa utrymmet och den allt rikare och mera mångartade

18. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free