Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
289
termer, som tala om yrkesfara, i detta fall om damm och
gaser, om explosion och brand, om spillda människolif i
stenkolsgrufvorna.
Arbetarne hålla före, som alla andra, att det är ett
rättmätigt anspråk att de få inflytelse på de beslut
hvarigenom dem ålägges penning- och blodskatt: de få bära
alla konsekvenser af hvad regering och representation fela
genom sitt görande och låtande. På annat sätt än genom
röstsedelns inflytelse i lika mått med andra på
representationens och genom denna på regeringens sammansättning,
på bådas åsikter och tendenser, kunna de ej förvissa sig
om behörigt afseende å deras rätt och rättmätiga anspråk
— det erkänna alla opartiska bedömare — ty själfmant
och utan att därtill nödgas af en större eller jämnstark
makt gifver ej en gynnad klass efter någonting af
orättmätiga förmåner. Den kanske för närvarande främste
förfäktaren i gamla världen af kvinnans rätts jämlikhet
med mannen — landet kan, säger han, ej undvara bistånd
af det lefvande, på eget deltagande i landets öden hvilande
intresset hos den större hälften af befolkningen —
framhåller att man ej kan åtnöjas med denna likställighet på
alla andra områden än det politiska. Ty till det
sistnämnda höra garantierna för likställighetens bestånd, som
är osäkert, enär en lagstiftningsmakt, beroende af männen
allena, ju kan återkalla hvad densamma förut lagstadgat
om kvinnans legala ställning. Det är påtagligt att Hilty
med anledning af det särskilda fall som här sysselsätter
honom yttrat en allmängiltig sats. Hvad han sagt om
kvinnorna, detsamma gäller naturligtvis om arbetarne och
andra samhällsklasser, att delaktighet i den politiska makten
är garantien för deras öfriga rättigheter, dessas skydd mot
ingrepp medelst klasslagstiftning i strid med principen
likhet inför lagen. Detta har klart och eftertryckligt
uttalats i minnesvärda ord af en man, hvilkens namn man
sannolikt skall med synnerlig förundran finna stadt å
sådana vägar, en af förra århundradets störste
historieskrifvare och tyvärr en af dess namnkunnigaste olycksfåglar
i politik, Ludvig Filips minister Francois Guizot, en af
dessa män som tycka om att säga aldrig, när händelserna
bereda sig att gifva sitt svar i morgon, som ännu år 1847
ej ville höra talas om hvad reformpartiet nöjde sig med,
en censusnedsättning, för hvars kloka moderation redan
förslagsställarens namn, Duvergier de Hauranne — »Det
parlamentariska styrelsesättets i Frankrike»
historieskrifvare — borgar. Guizot tvang fram februarirevolutionen.
Den rörde sig redan på gatan, då polisprefekten gjorde
ett sista försök att återgifva den af en sällsynt högfärd
förblindade hans syn. Efter ett kort samtal affärdade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
