- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
280

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

ADOLF HEDIftf

den inkompetente rådgifvaren i högre politik. Med en
hliek på pendylen: »Det blir sent, jag behöfver hvila för
att i morgon med Europa afhandla saker af annan vikt än
parisarnes tokerier». Han fick ej tillfälle att vidare
afhandla någonting med Europa, in en blef oförhindrad att
rymma »förklädd(!) till käring», som man plägar säga
med en eufemism, finkänslig mot den politiska olyckan.
— Denne man, som ej kunde utan våda praktiskt röra
vid politik eller ens uti ströskrifter röra vid sin samtids
politik, har i historiska verk om sitt eget land och om
England, som i förhand och i efterhand fördöma allt
hvad ban som minister gjorde, nedlagt skatter af politisk
visdom som väl kan tyckas aldrig skola föråldras. I ett
af dessa (Essai sur Vhistoire de France, 1823) skref han:

»I det samhälleliga tillståndet är friheten delaktighet
i makten. Denna delaktighet är dess (frihetens) sanna
eller snarare enda garanti. Där friheterna ej äro
rättigheter, och där rättigheterna ej äro maktbefogenheter, finnas
hvarken rättigheter eller friheter».

Men framför allt behöfver samhället alla sina medlemmars
uppoffrande intresse för de allmänna samhällsändamålen. Denna
synpunkt har, dess värre, varit främmande för de
maktägande. Vi ha erinrat om huru de partiella reformerna
vid sju riksdagar efter 1809—10 till och med 1863 års
riksdag varit små steg i en riktning, som första gången
påyrkades 1719 och äfven 1809 förordades af petitionärer,
att nämligen öppna valrätt och tillträde till riksdagen för
ett antal medborgare, som uppenbarligen borde anses lika
berättigade som de fyra ståndens väljare och valde till
andel i representationen. Dessa uteslutna hade giltiga
anspråk på att bli insläppta; det och intet annat var
tankegången, och om under diskussionen något ord om gagnet
för representationen att förvärfva nya, dugande krafter
yttrades, så har icke detta utöfvat någon afgörande
inflytelse. Till den trosvissa konservatism, som beklagade
att grindarna, låt vara blott på glänt, öppnades till de
ofrälse stånden, kom såsom motståndskraft den gamla
läran om upprätthållande af »ståndets renhet». När filosofen
Boström, som ur 1809—10 års grundlagar afskref sin
uteslutande med påståenden motiverade statslära och utgaf
den för — en blott ur tankevärlden härstammande ren
förnuftsfilosofi om stat, representation m. m., kunde se
förödelsens styggelse bryta in i detta Guds och naturens
fulländade mästerverk, som vår fyraståndsrepresentation
var, bryta in med brukspatronerna och fullföljas med
hus-ägarne — när man betänker att han med denna
statslära fördummat generation efter generation af svenska
ämbetsmannaaspiranter, så skall man lära sig att fatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free