- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
288

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

ADOLF HEDIftf

icke behöfver därvid fästa något afseende, ehuru det är
till honom riktadt som önskemål eller som klander; ej
mellan »resolutionen» å ett möte och »beslutet» i en af
kamrarne; ej mellan handläggningen hos och emellan
riksdag och regering samt utarbetningen och spridningen af ett
program. Till likställig och därigenom »fri» diskussion
om en reformfordran — det tredje mom. i Geijers enkla,
stora garanti för »laglig opposition» — har arbetaren,
har enhvar annan tillfälle, när han genom representanter,
på hvilkas val han som andra fått inverka, gifver uttryck
åt sina åsikter och sina önskningar.

Det är den sanning som annorstädes uttalats i de orden:
i ett den allmänna rösträttens land är ingen förmildrande
förevändning för vädjande till revolutionära medel
möjlig. Äfven en Treitschke, som snarare sökte en
njutning i sina egna känsloutbrotts våldsamma ljudeffekter,
än lade vikt på en för akademikern tillfredsställande logik,
gör slutligen i denna punkt ett vresigt medgifvande åt
den allmänna rösträtten — ett från honom ej ringa
medgifvande. Han tillstår uppenbarligen i sitt stilla sinne,
att äfven en ringa man kan känna sig af hedern
förbunden att inom det samhälle, som anförtrott honom
röstsedeln, ej bruka annat vapen än detta fredliga, och
att för sitt samhälle utan tvekan begagna geväret mot
socialpolitiska klasskamrater, yrkesbröder, trosförvanter i
ett annat land — hvarom Tysklands socialdemokrati ej
lämnat sina naiva vänner väster om Vogeserna i okunnighet.

VII.

I sin petitionsskrifvelse till k. m:t vid slutet af
1859—60 års riksdag angående förslag till
representationsreform yttrade bondeståndet att, enligt dess mening, det
vore af »största vikt att denna nationens stora
angelägenhet behandlas under en tid då riket njuter förmånen
af yttre fred och inre lugn samt inga lidelser af politisk
art verka störande för en hof sam lösning af frågan».

Vi hålla för sannolikt att det stora flertalet af
politiskt tänkande inom vårt land hyser denna omtvisteliga
mening om rätta tidpunkten för en politisk reform af större
betydenhet. Men vi kunna ju icke förbise att många hylla
en motsatt mening — måhända vi böra så förklara de
konservatives motstånd mot den högeligen moderata reform,
som det efter allt utseende nu ligger i riksdagens hand
att inom ett år ha genomfört.

Ehuru vi på det lifligaste beklaga att deras motstånd
skall minska öfversikten af röster för reformen, och ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:30:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adhedin/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free