Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
295
rättsfråga under denna »strid mellan kapital och arbete»,
hvars traditionella benämning är så fastvuxen att vi ej
kunna slippa ifrån den, ehuru den fördunklar precis detta
förhållande, som vi anse viktigt att i ljuset framdraga.
Rösträttsfrågan är en fråga om likhet inför lagen, den
politiska lagen. Tillförene saknades likhet inför lagen på
äfven andra, alla andra rättsområden: där fanns ej likhet inför
civillagen, ej inför strafflagen, ej inför rättegångsordningen, ej inför
skattelagarne, och den sistnämnda olikheten är ännu mycket
betydlig där de nedåt progressiva skatterna på
nödvändighetsvaror existera. De eröfringar likheten inför lagen
gjort äro en väsentlig del af civilisationens framsteg; en
väsentlig del af dess uppgifter är undanröjandet af den
olikhet inför lagen som ännu återstår.
Den s. k. historiska rättsskolan har gjort ofantliga
ansträngningar för att i grund och botten förvilla
uppfattningen af samhällsinstitutionernas uppkomst och
utveckling. De ha framställts, ej såsom danade af
mänsklig vilja och beräkning, utan som framvuxna likt
naturorganismer. Utgångna ur »folkandans» hemlighetsfulla
djup, borde de därför vara undandragna förvetet klåperi
af nyhetslustan. — Aldrig kunde en teori komma bättre
till pass åt den praktiska politiken än denna förment
»vetenskapliga» stötta åt reaktionen mot 1789, hvars
principer af återgångens profeter omtalades som gudlös
dårskap. Kejsar Frans II var ej den ende som höll folkens
obetvingliga benägenhet för det konstitutionella
statsskicket för tokeri, om än ingen annan gaf detta omdöme ett
så lättfattligt uttryck som hans utlåtelse på österrikisk
latin till ungerska riksdagen. (Totus mundus stultizat et vult
hahere novas constitutiones.)
Ali historia talar ett språk motsatt den historiska
skolans och berättar att lagen stiftades af den starke mot
den svage, af mannen mot kvinnan, af segraren mot den
besegrade och tillfångatagne, som han gjorde till slaf, af
den rike, mäktige och ansedde herrn mot den som han
lofvat sitt skydd och som å sin sida trädde i ett mer
eller mindre långt drifvet lydnads- och tjänsteförhållande
till protektorn, under liten eller ingen garanti mot
godtycklig utvidgning af den underordnades skyldigheter.
Det var till en början en praxis af anspråk å ena, af
tvungen undfallenhet för dem å andra sidan, som bildade
de traditionellt fortplantade, från hemmet och uppväxtåren
ärfda, vidare och vidare kring sig gripande reglerna —
den ursprungliga sedvanerätten. När så denna oskrifna rätt
förvandlades till skrifven, blef det således intressen som
antogo namn af rättigheter, och de faktiska maktförhållandena
blefvo rättsförhållanden. Kampen mellan dem som angripit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
