Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
ADOLF HEDIftf
belopp den ock bestämmes, göra skäl för sitt namn, när
olycksfallets permanenta sviter äro sådana att de för en
stundligen af andras hjälp beroende krympling
väsentligen omintetgöra ett människolifs lycka. Den s. k.
ersättningen är den nödvändiga åtgärden, med hvilken man
får nöja sig, emedan man är vanmäktig att i vidare
måtto afhjälpa olyckan. Men främst står plikten att göra
allt det som respekten för arbetarens person fordrar af
säkerhetsåtgärder, detta är det primära; i andra rummet
kommer den då ovillkorliga plikten att sörja för den af
olyckan drabbades utkomst. Den uppfattningen gjordes
gällande i den motion vid 1884 års riksdag som
innehåller uppslaget till vår arbetarlagstiftning, och den segrade
omsider i arbetarförsäkringskommittéen, trots ett försök att
få den kastad öfver bord, som genom vissa därmed
förenade omständigheter utgör en af de mindre ljusa
punkterna i det ärendets framsteg.
Ser man längre än till ytan af sakerna, skall man
såsom i de anförda exemplen finna att tvister, som
vanligen omtalas såsom blott ekonomiska, involvera principer,
af hvilkas upprätthållande beror försvaret för den
rättsjämlikhet, som numera är förvärfvad och förverkligandet
af den som ännu är i många stycken ofullkomlig. Då
skall man ock se vår rösträttsfråga i dess rätta dager,
när man på denna tillämpar de förut anförda orden af
Guizot, att »i samhället friheten är delaktighet i makten,
att denna delaktighet är frihetens sanna eller snarare
enda garanti, att där friheterna ej äro rättigheter och
rättigheterna ej äro maktbefogenheter, där finnas hvarken
rättigheter eller friheter». Härutinnan är det gammal tid
som, trots ett hårdnackadt motstånd, tränges tillbaka, och
ny tid som rycker fram. Och här ha just de
orepresenterade arbetarne en uppgift att genom sin andel i den
politiska makten fylla, för hvilken de äro bättre rustade
än andra, enär de mer än andra se och själfva röna
verkan af de brister i lagstiftningen, om hvilka Menger
talar: de delar af civillagen, som blifvit ofullständigast
och sämst utarbetade, men som äro viktigast för die
besitzenlosen Folkklassen.
Utvidgningen af representationsrätten genom 1866 års
riksdagsordning kom medelklassen till godo, icke arbetarne.
Vid valen till 1867 års riksdag voro vi i tillfälle att
konstatera att af arbetarne uti en industriell affär i
Stockholm — inom ett yrke som äfven för andra än de dyra
lyxtillverkningarna fordrar en hög arbetsskicklighet, som
endast kan vinnas under en lång utbildningstid — ingen
enda af de högst aflönade, som aldrig försummade en
arbetsdag, hann upp till 800 kr. inkomst. Åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
