Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
299
häraf föranledda efterforskningar, icke i skattelängderna,
utan hos arbetsgifvare som voro villiga att icke ur minnet,
utan efter räkenskaperna meddela precisa uppgifter, ledde
till samma resultat.
De följande årtiondena ha sett arbetslönerna stegras
och åter gå ned. De ha sett riksdagsordningens census
ökas med en ny, som mer och mer stegrats, så att år
1892, då den ej var på långt när uppdrifven till sin
nuvarande höjd, en arbetarfamiljs (5 personer) utgift, enligt
en ledamots af Andra kammaren beräkning efter noggrant
förd räkenskap, var ökad med en tullskatt, utgörande
många gånger debetsedelns slutsiffra.
Att våra arbetare under en strid som — oundviklig
eller ej — i många fall tett sig så, och där fel begåtts å
ömse sidor, ej ha fläckat minnet af kampen med
våldsamheter som ej glömmas, har det varit god anledning
att påminna om. Och det är icke ur vägen att jämväl
erinra våra läsare om att de böra kasta en snabb
öfverblick på andra industriländer jämte England. Vi behöfva
ej vare sig nämna de ländernas namn eller räkna upp
svåra perturbationer, som i lång tid sysselsatt den
allmänna uppmärksamheten inom vår världsdel. Vi förbigå
ock det stora landet i väster, där de förfärligaste scener
af kampen mellan penningar och arbete, mellan fritt
arbete och ett nytt slag ofritt — ett annat ofritt arbete än
skråarbetet, än det svarta arbetet, än det halffria, gula
arbetet — blifvit uppförda. De som vid tidpunkten för
vår representationsreform i god tro och i förhoppningar,
så ljusa som den vackra sommarsöndagen ute på en
Mälarstrand, applåderade den från sin studiefärd i
Nordamerika återkomne journalisten, torde nu ej utan någon
melankolisk ironi minnas den kulminerande punkten i
den välmenande vältaligheten, att där borta ej rådde den
stridens oro och fara som i Gamla världen, »ej fanns
någon arbetarfråga», ty »där hade de sagt att här äro vi
alla en enda stor arbetarförening».
Det faller oss ej in att låtsa glömma att beklagliga
öfvergrepp från arbetares sida ägt rum mot arbetets frihet.
Å andra sidan bör man minnas att från arbetsgifvares
sida förekommit de klandervärdaste attentat mot
föreningsrätten, röjande en för personer med betydliga anspråk på
insikt och medborgerlig dygd högeligen komprometterande
okunnighet om hufvudbegrepp i vår svenska
rättsförfattning, i det de ej förstått att af staten erkända och
skyddade medborgerliga rättigheter falla utanför
kontraktsrätten; äfven kommunala myndigheter, såsom en
gasverksstyrelse i Malmö, ha skämt ut sig på samma sätt. Här
skulle arbetare kunna rättleda den kommunala juris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
