Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
ADOLF HEDIftf
prudensen i konung Oscar II:s senare regeringstid. De
veta att de ej kunna med någon laglig verkan kontrahera
bort sin religionsfrihet, yttranderätt och tryckfrihet,
rösträtt, församlings- eller föreningsrätt. Till dessa attentat
sluter sig tyvärr den mörka fläck på vår lagstiftning, den
Masslag — anfallsvapen åt öfverklass mot underklass —
som heter lag om ändrad lydelse af kap. 15 §§ 22 och 24
strafflagen af den 10 juli 1899. Riksdagen bär tyvärr
den drygare delen af ansvaret för detta af högsta
domstolen brännmärkta nr i Svensk författningssamling.
Den bokliga bildningens, hvad man vanligen kallat
allmänbildningens framsteg bland industriarbetarne under
de senaste par årtiondena ha varit, enligt vittnesgilla
personers omdöme, jämförelsevis större än inom någon
annan klass. Och den formella bildning i ordets strikta
mening som förvärfvats inom föreningarna är ej — såsom
ett förunderligt missförstånd på högerhåll ej så sällan
lyder — af ondo, utan tvärtom ett af de säkraste medlen
för utjämning af de differenser som olika meningar och
intressen framkalla. Det är ej nog för att förstå
hvarandra att de tvistande använda samma språks ord och
uttryck; först när tal och svar röra sig i samma
tankeformer träffa de diskuterande hvarandra och med hvarje
sålunda vunnen enighet i resonnemang rubbas den på
ömse sidor alltför vanliga föreställningen om oförenlighet i
åskådningssätt. Det för icke så lång tid sedan ej
ovanliga uttrycket »halfbildning» gör numera en
gengångareffekt; det tager sig ut som en survivance från en förfluten
kulturperiod.
Vi nämnde föreningsväsendet från synpunkten af
dess bildande inflytelse på medlemmarne. Hvad
föreningarna uträttat för ekonomiska ändamål och till främjande
af nykterhet hör till de senare årtiondenas mest
fruktbringande sociala verksamhet i vårt land. Den nyss
utkomna redogörelsen för »registrerade sjukkassors
verksamhet år 1899» företer en yttring af ett stort,
samhälls-nyttigt arbete, och i ett annat sådant veta vi att arbetarne
ha en väsentlig del, ehuru vi ej känna hvilket antal
»arbetare» ingår i siffran 231,737, som betecknar
sammanlagda medlemsantalet år 1901 i sju nykterhetssällskap
(enligt oss af hr J. Byström, medlem af Andra kammaren,
på begäran meddelad uppgift. Häri äro ej medräknade
»ej så få tusental medlemmar i några andra
nykterhetsföreningar).
»Den som ej arbetar, han skall ej heller rösta,»
yttrade en ryktbar man under debatten i Österrikes
Abgeordnetenhaus om rösträttsreformen — ett både absurdt
och nära nog gudlöst yttrande i de politikers tanke som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
