- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
316

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Lösdrifvarelagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

ADOLF HEDIftf

står försvarslöshets-lagstiftningen kvar, trotsande angrepp,
som varit både kraftiga och talrika.

Några och trettio år hafva nu förflutit sedan en
betydande röst helt och hållet utdömde det laga
försvarssystem, som i mina ögon utgör en fläck å den svenska
lagstiftningen. Domen kom från en man, som i följd af
sin offentliga ställning bättre än någon annan var i
tillfälle att bedöma frågan, och den löd så, att detta system
ej medfört någon nytta, ej vore med nutida förhållanden
förenligt, väl bidroge att öka fångantalet, men ej den
allmänna säkerheten och ordningen. Jag vet icke, om
den svenska vitterhetens historia kommer att glömma
Spaderdams författare, men jag är viss om att de, som
forska i den svenska samhällsutvecklingens, ej skola
förgäta författaren af Promemoria angående Sveriges
försvarslöshetssystem, ingifven till hans excellens herr
justitiestatsministern. Författaren var generaldirektören för
fångvården Claes Livijn, hvilken med detta arbete tog afsked
af litteraturen och af lifvet; han gick samma år, 1844,
ur tidén.

Ännu trettio år och mera efter att Livijn utdömde
försvarslöshetssystemet, fortfar man att årligen på grund
af försvarslöshet beröfva tusentals personer deras frihet.
I detta fall har de nya idéernas växtlighet ej varit
snabbare än barrskogens under våra nordliga breddgrader.

Dock, tystnat hafva ej anmärkningarna mot
försvarslöshetssystemet, allmän har ej under den långa tidrymden
sedan 1844 likgiltigheten varit för rättskänslans maning
att utplåna en grym orätt, som föröfvas i lagens namn.
Tidningspressen har tillförene ofta efter naturen tecknat
systemet i dess verkningar, och jag tror mig ej
öfver-drifva, om jag säger, att den allmänna meningen
längesedan slutit sig till Livijns förkastelsedom. Det är sant,
att man numera, sedan åtskilliga år tillbaka, ej så ofta
talar om denna sak, men detta enligt min förmodan ej
därför, att åsikterna ändrats, utan därför att man väntar,
länge väntat och haft skäl att vänta åtgärd från
regeringens sida.

Man har nämligen väntat den såsom svar å en
Riksdagens framställning till k. m:t. Det år 1869 församlade
riksmötet -— det är nu nio år sedan, eller tre gånger tre
riksdagsperioder — ingick till k. m:t med anhållan, att
k. m:t ville låta öfverse förordningarna om fattigvården
samt om försvarslöse och till allmänt arbete dömde
personer. Två år därefter, då för riksdagen 1871 framlades
förslag till ny förordning om fattigvården, väckte en
ledamot af den kommitté, som utarbetat förslaget till den
nya förordningen, häradshöfdingen herr Carl Hasselrot i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free