Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Lösdrifvarelagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
ADOLF HEDIftf
berättelser om det öde, som sedan den 20 mars 1871
vederfarits den oafgjorda delen af riksdagens skrifvelse
af 13 maj 1869, den del som handlar om
försvarslöshets-stadgan. Men härom meddelas platt intet i
justitieombudsmannens berättelser till riksdagarna 1873—1878.
Det är väl öfverflödigt att nämna, att med denna
påpek-ning af ett faktiskt förhållande ej afses något mellan
raderna uttryckt klander mot riksdagens herr
justitieombudsman, hvilken ju från statsdepartementen mottager
de undertecknade uppgifter af ifrågavarande slag, han i
sin berättelses bilaga meddelar. Förhållandet har endast
anförts för att förklara min ovisshet om, hvad det må
hafva blifvit af riksdagens mera nämnda skrifvelse, om
den blifvit af k. m:t förklarad ej böra till någon åtgärd
föranleda, eller om den möjligen bortglömts.
Jag föranledes så mycket snarare att stanna vid
ettdera af dessa alternativ, i stället för att fästa mig vid
det först gjorda antagandet, att man ej medhunnit frågans
behandling, som hon synes längesedan vara i väsentlig
mån bearbetad och beredd till afgörande. Af dåvarande
chefens för ecklesiastikdepartementet anförande till
statsrådsprotokollet den 10 mars 1871, som är bilagdt k.
propositionen samma år om ny fattigvårdslag, erfar man att
han vid nämnda tillfälle inför k. m:t anmälde ett af
krigs-hofrättsrådet Rhodin, landsekreteraren Abelin och
häradshöfdingen Hasselrot utarbetadt förslag till förordning om
försvarslöse personer äfvensom däröfver afgifna utlåtanden
från — så vidt de använda ordalagen äro fullt exakta —
både kammarrätten och konungens befallningshafvande.
Af den förut åberopade, 1871 i Första kammaren väckta
motionen framgår visserligen att nyss nämnda
kommitterade ej ur principiell synpunkt pröfvat
försvarslöshetslag-stiftningen, men så pass förberedt synes dock ärendet
länge sedan vara, att jag ej kan tro att det uppskjutits
af brist på tid, utan måste väl skälet, hvarför 1869 års
skrifvelse synes ej hafva ledt till något resultat, vara ett
annat, antingen ett hittills ej kunnigt vordet afslag eller
ock glömska. Härom ville jag från vederbörligt håll
utbedja mig upplysning, derest kammaren behagar meddela
mig tillåtelse därtill.
Jag kan nämligen ej vidgå, att det är likgiltigt, om
den förändring i lagstiftningen, som riksdagen 1869
ifrågasatte, ytterligare fördröjes. Eller skulle det verkligen vara
en ringa sak, att man år efter år beröfvar tusentals
personer deras frihet, ehuru de hvarken begått något brott
eller ens ådragit sig misstanke därom? I hvilket omfång
denna lagliga orätt bedrifves, därom upplysa
fångvårdsstatistikens siffror. Enligt fångvårdsstyrelsens berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
