- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
322

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Lösdrifvarelagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länge som möjligt till den dyra fångvårdens gäster. Å
sista ståndsriksdagen väckte hos ridderskapet och adeln
då varande landssekreteraren i Västmanlands, numera
landshöfdingen i Västernorrlands län en motion, hvari
bland annat påpekades, hurusom ur § 24 i stadgan af
29 maj 1846, »en barbarisk praxis utbildat sig», i det att
tillsyningsmän och vederbörande myndigheter tolkat
stadgandet om de 14 dagarna så, att den frigifne, om han
efter denna tid saknar laga försvar, omedelbart kan ånyo
anmälas till behandling såsom försvarslös, hvarigenom
inträffat att i synnerhet personer för stöld straffade knappt
blifvit från kronoarbetskåren frigifne, innan de ånyo
blifvit dit återförde, såsom dömde till ytterligare allmänt
arbete och således — jag citerar ordagrant — »till ett
slags modifieradt fängelse på lifstid».

Det är denna lagstiftning, om hvars reformerande
riksdagen gjort framställning genom skrifvelsen af den
13 maj 1869. Den motion, som föranledde skrifvelsen,
ifrågasatte försvarslöshets-lagstiftningens upphäfvande;
motionären var en lagkunnig man med administrativ
erfarenhet, nu aflidne borgmästaren Ahlgren. Och det Första
kammarens utskott år 1871, som förklarade att, efter en
tidsenlig reform af fattigvårdslagstiftningen, några
särskilda föreskrifter icke vore af nöden rörande försvarslöse,
därest de ej blifvit för brott dömde eller, efter åtal och
häktning, i brist af full bevisning ej kunnat fällas;
instämde sålunda i princip med dåvarande motionären,
häradshöfding Hasselrot, som ville ersätta hela
försvarslöshetslagstiftningen med en stadga om polisuppsikt.

Emellertid vänta vi ännu svar å riksdagens
framställning. Jag förbiser visserligen ej, att k. m:t 1876
ändrat 1846 års stadgas § 8, mom. 2, förut modifieradt
genom kungörelsen af 1853. Men ändringen, utan
betydelse för den af riksdagen väckta fråga, torde vara
märkligast på grund af den ovanliga publikationsformen. I
skrifvelse till fångvårdsstyrelsen angående användandet
af kronoarbetskårens kompani — så lyder verkligen
rubriken i vår oförbätterliga Svensk författningssamling,
där den i transumt finnes intagen under n:r 41 år 1876
— har nämligen k. m:t dels besvarat en
fångvårdsstyrelsens hemställan om godkännande af ett mellan
styrelsen och ett bolag uppgjordt kontrakt, dels på det sätt
ändrat nyss nämnda lagrum, att de försvarslöse
arbetsföre manspersoner, som enligt sagda lagrum skola dömas
till allmänt arbete och för undergående däraf dittills
försändts till kronoarbetskompaniet å Vaxholms fästning,
tills vidare få, i den mån tillfälle till sysselsättning för
samtlige dessa personer ej där funnes att tillgå, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free