- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
346

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare. (Motion n:o 227 A. K. 1890)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

ADOLF HEDIftf

från slutet af 1830-talet till början af 1860-talet, om
bildandet af handelsflottans pensionsanstalt, har åtminstone
en gång blifvit ifrågasatt, nämligen i rikets ständers
skrifvelse af den 22 september 1854, att till
handelsflottans pensionsanstalt rederierna, d. v. s. arbetsgifvarne,
borde bidraga, hvilket, förklarade riksdagen, syntes
densamma »billigt». Ett sådant stadgande är nu gällande i
Finland, där det i 1879 års reglemente för handelsflottans
pensionsanstalt föreskrifves, att rederierna skola årligen
till densamma erlägga 20 penni för läst- och 10 för
registerton af alla hos magistraterna inskrifna fartygs
dräktighet.

Slutligen, skulle det väl vara något nytt att tala om
försäkringstvång i Sverige? — Jag vill här nämna i
förbigående, att jag icke alis i min motion förordat eller
föreslagit något försäkringstvång utan lämnat den frågan
öppen till föremål för utredning. Till en början erinrar
jag om det slags officiella försäkringstvång, medelst
inne-hållningar å ämbets- och tjänstemäns löner, som en lång
tid ägde rum under den mera långa än vackra titeln:
»vakans- och förslags-liggetids- samt
begrafningshjälps-och nådårsbesparingar». Jag har under de senare
riksdagarne ett par gånger haft anledning att erinra om detta
försäkringstvång, ehuru saken för framtiden afskaffades
redan genom ett riksdagsbeslut år 1851. Detta var ett
försäkringstvång »i bästa form», i ty att ämbets- och
tjänstemän tvingades att försäkra sig för sina
begrafnings-kostnader, ett försäkringstvång, från början kanske ej så
illa inrättadt, men under tidernas lopp vordet allt mer
och mer olämpligt. Men det finnes ett försäkringstvång
af ännu större utsträckning och ännu stående i fullt flor,
ett försäkringstvång, som staten ålägger en mängd
ämbets-och tjänstemän, nämligen skyldigheten att vara delägare
i civilstatens pensionsinrättning. Hvad skulle detta vara
annat än en försäkring för ålderdomsförsörjning?
Likaledes stadgas i reglementet af 1878 för lärarnes vid
elementarläroverken, änke- och pupillkassa i 1 § skyldighet
för lärare att vara delägare i änke- och pupillkassan, och
vidare i 6 § delägarnes skyldighet att till kassan årligen
betala »pensionsafgifter, hvilka skola utgå» o. s. v. I
reglementet för folkskollärarnes änke- och pupillkassa stadgas
jämväl i 1 § skyldighet att vara delägare i denna kassa,
och vidare i 4 § skyldighet att erlägga så och så
beskaffade pensionsafgifter. Om än visserligen på senare tider
pensioneringen å allmänna indragningsstaten tagit stark
fart, så hafva dock äfven helt andra tendenser framträdt
under det nya riksdagsskicket, såsom då statsutskottet
1869 föreslog och denna kammare biföll en skrifvelse till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free