Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Lokalt veto. (Föredrag, ref. i A.-B. 8/12 1893)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
ADOLF HEDIftf
så mycket whisky som möjligt, innan förhöjningen trädde
i kraft. Detta är ju ganska förskräckligt, det medgifver
jag, men icke är det något så synnerligen betänkligt bevis
på — nykterhetsagitationens lidelser.
Jag vet också, att där förekommer agitation från
bryggare och destillatorer mot förslaget, men jag ser icke
någon omständighet, i följd hvaraf man kan jämföra denna
agitation med agitationen i England beträffande
rösträttsfrågan eller trade-unions-agitationen, i synnerhet de nya
föreningarnas, eller med agitationen i unionsfrågan. Och
gå vi öfver Atlanten till detta land, som är kunskapens
träd på godt och ondt i politiskt hänseende, är det
tänkbart eller kan det finnas något skäl att tala om de lidelser,
som nykterhetsagitationen upprört, i jämförelse med den
förfärliga kamp mellan kapital och arbete, som där har
rådt under de sista tjugu åren, sedan den sociala freden
där bröts på 70-talet? Är det värdt att nämna
nykterhetsagitationen i jämförelse med det stora inbördes
järnvägskriget 1877? Är det värdt att nämna den i
jämförelse med den stora järnvägsstrejken 10 år senare, eller
i jämförelse med kolgrufve- och järnarbetarestrejkerna i
Pennsylvanien, Montana, Ohio, eller det förfärliga tumultet
i Homestead i Pittsburgdistriktet i Pennsylvanien för två
år sedan? Är det värdt att jämföra dem med den sociala
kamp, som utkämpades med vapen i hand af arbetare
mot polis och milissoldater, ja, åtminstone en gång under
de senare åren mot en förbundsarmécorps?
Jag vet icke, hvarifrån utskottet hämtat denna
erfarenhet om nykterhetsfrågans förmåga att sätta sinnena i
en så förfärlig rörelse, så att man gent emot vårt förslag
behöfver särskildt betona vikten af kommunernas lugna
och lifskraftiga utveckling. Yi tänka icke störa detta
lugn. Jag har hittills trott om mig själf, att jag vore
reformvän, en deciderad, avancerad, ja, till och med en
radikal reformvän, men icke en revolutionär. Men är det
meningen, att vi, som önska att svenska män och kvinnor,
komna till myndig ålder, i kommunen skola få uttala ett
veto mot brännvinsförsäljning, därför skola stämplas såsom
revolutionärer, ja, då går jag med hull och hår öfver till
det revolutionära lägret.
Utskottet har icke sagt, att jag är alldeles öfvertygad
att utskottet icke ens velat antyda, att, om
nykterhetsfrågan har den egenskapen att förfärligt sätta lidelserna
i svallning, detta egentligen skulle vara brännvinsfiendernas
fel. Utskottet har icke sagt detta, och jag upprepar än
en gång, att jag är öfvertygad, att utskottet icke velat
antyda det, men jag vet, att uttrycket blifvit uppfattad t,
som om utskottet skulle hafva menat något sådant, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
