- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
387

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMUNALISERING

387

historia. Det gällde framför allt att skapa grundval för
en representationsreform: kommunallagar till basis för
landstingslagen, på hvilken riksdagsordningens Första
kammare skulle byggas. Man trodde sig hafva en
förebild i Hollands generalstater, hvilkas Första kammare
dåmera — efter grundlagsrevisionen 1848 — valdes af
provinsialstaterna. Under denna smula yttre analogi dölja
sig för dem, som åtnöjas med detta intetsägande faktum,
de djupgående olikheter, som göra den förmenta likheten
mellan mönstret och efterbildningen till ett tomt sken.
Och detta köptes för en hastverksreform utan någon sådan
föregående undersökning, hvaraf de blifvande resultaten
kunde något så när förutses. Med en sådan skulle
förslagen ej hafva kunnat framläggas;
kommunalförfattnings-kommitténs arbete är en smånätt ytlighet, där man intet
inhämtar af det som här bort utredas. Med den nya,
opröfvade bevillningsförordningen till hjälp greps här,
under fredliga och lagliga former, djupare in i svenska
samhällets öden än kanhända genom något
lagstiftningsverk under förra århundradet. Har någonsin det om
1867 års engelska parlamentsreform fällda ordet om
ett-språng i mörkret [a leap in the dark) varit rätteligen
användt, så är det visserligen om den rösträtts- och
beskattningsmakt, som genom kommunallagarna lades i
privilegierade minoriteters händer, hvilka i förbund med
privilegierandet af kapitalmakten genom aktiebolagslagen
blifvit framför riksdagen och k. m:t maktägande i det
svenska samhället.

Om kommunallagstiftningen tager sig så ut från den
sakliga, hurudant var då detta lagstiftningsslarf från den
formella behandlingens synpunkt? Ett bekymmerslöst,
kanske medvetslöst våldförande af 89 § och af 57 §
regeringsformen. K. m:ts envälde i lagstiftning om »rikets
allmänna hushållning» och om »grunderna för allmänna
inrättningar» ansågs inbegripa rätt att utfärda en lag,
som i ett antal kommuner lade mer än halfva röstmakten
i en persons hand, och som berättigar kommunalstyrelsen
att ytterst tungt beskatta en liten löntagare för
kommunalutgifter, som ej kunna lända honom till något gagn.
Ansvaret för att förmå k. m:t att sätta sitt namn under
sådana påbud är i vårt land endast nominellt, då själfva
känslan af ansvar ej längre existerar, när detta aldrig
göres gällande för öfverträdelse af grundlagarna.

En utvidgande tydning af de kommunala
myndigheternas befogenhet har genom den olycksbringande
administrativa rättskipningen tillåtit kommunens styrande
minoriteter att företaga eller deltaga i järnvägsanläggningar,
äfven under förhållanden, då det ej med den godtyckligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free