Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALISERING
397
mera samfäldt (socievolé), ökas utbytet af tjänster mellan
stadsborgarna, mångfaldigas de kollektiva bebofven, hvilka
det befinnes allt mindre lätt för de enskilda att på egen
hand tillgodose, och blifver det å andra sidan allt
nödvändigare att besörja dem genom sociala medel, Städerna
växa sålunda extensivt och intensivt.» I förra hänseendet
följa de naturligtvis den absoluta befolkningstillväxten,
som — Frankrike afräknadt — nästan hela världen
företer. Större dock är den relativa ökningen, i följd af »den
i våra dagar universella tendensen att öfvergifva landet
och draga till städerna.»
Men om det nu företrädesvis, ej uteslutande, är
städernas tillväxt, så att säga, uti både inre och yttre måtto,
som oundvikligen ställt dem inför oafvisliga kollektiva
uppgifter, hvad är det då som drifvit fram denna tillväxt?
Bland orsakerna till invandringen från landsbygden
nämnas uti samma utlåtande: industriens progress med
det däraf följande hopandet af arbetaremassor, tillökningen
af den offentliga förvaltningens funktioner och således äfven
funktionärer, de permanent under vapen stående
stridskrafternas betydliga antal (hvilket väl menas med det
förfelade uttrycket »de stående bärarna»), det växande
antalet af personer, som kommit utanför sitt rätta
existensområde (.spostati, motsvarande det franska déclassés)
eller, mera generellt uttryckt, tendensen hos största delen
af det moderna samhällets medlemmar att, af missnöje
med sin nuvarande ställning, sträfva till »de vidare och
(som man antager) mer löftesrika stadshorisonterna». Här
påpekas också den allt jämt ökade mängden af tillfällig
stadsbefolkning och likaledes af den mot förr ökade
befolkning, som omväxlande uppehåller sig på landet och
i stad, »till och med i flera städer».
Det med flera andra länder gemensamma fenomenet
af städernas tillväxt på landsbygdens bekostnad,
rubbningen af proportionen mellan lands- och stadsbefolkning
har uti Italien fått ett särskildt namn — omtalas såsom
Vurbanismo. En anmärkningsvärd omständighet, som gifver
den en särskildt karaktär uti Italien, vidröres af utskottet
och behandlas utförligare på grundval af senaste
folkräkning (1901), jämförd med föregående tre räkningar (1861,
1871, 1881), af A. Contento (i Giornale degli Economisti,
1902 septemberhäftet). Författaren visar, dels huru
städernas attraktion ändrat proportionen af landt och
stadsbefolkning uti Italien under de fyrtio åren från 1860,
dels huru detta fenomen skiljer sig från det motsvarande
hos grannarna. Från 1861, då kommuner med mindre
än 2,000 innevånare inom sig slöto 643,5 pro mille,
räknade de 1901 blott 462,6 pro mille af hela befolkningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
