Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALISERING
899
Vid en sådan befolkningens rörelse som i England
är det ej längre exakt att tala om den stora »inflyttningen
till städerna» — med våra begrepp om stad och
landsbygd vore detta för svenska öron missledande — utan
är verkliga förhållandet, att Englands Ismås-bygd mer och
mer upphör att existera. Något sådant, att förträffligt
åkerbruksland gått öfver till betes- och jaktmarker, har
man annorstädes förr i tiden dels sett gå i fullbordan,
dels sett i sina första förebud, då lyckligtvis en räddande
vilja mellan kom. Något af en tendens af samma slag
visar sig uti Italien. Municipaliseringen där afser således
ej öfverflyttning af inrättningar för vissa samfällda,
offentliga intressen uti »städernas» — ett mindre antal
kommuners — hand, utan frågan gäller ett allt större antal
af betydande befolkningscentra, som ökas mer och mer
på bekostnad af det stora antal små kommuner, hvilkas
öde redan betecknas med spopolamento (tomhet, fattigdom
på folk). Det är för stora befolkningscentra — lika godt
om de af gammalt bära stadsnamn eller ej — som
municipaliseringen påkallas för belysning,
samfärdselsmedel, vatten, renhållning, brandväsen m. m. Det är ej
efter den politiska åtskillnaden (i administration m. m.),
utan efter den mer och mer framträdande likheten i
lefnadsvilkor och intressen mellan stora befolkningscentra, som
detta behof kommer att bedömas.
Medan i Storbritannien, som varit föregångs- och
mönsterlandet i municipaliseringspolitik, kapitalismen då
och då reser sig i förbittring mot tilltaget att rycka ur
finanshajarnas våld de yppersta affärer som kunna tänkas,
nämligen ett mot hvarje risk garanteradt exploaterande
af gemensamma offentliga behof — en förbittring, åt
hvilken kapitalismens tidningslakejer naturligtvis gifva
ett mer energiskt än sanningskärt uttryck, så går uti
Italien ärendet sin afgörelse till mötes i fred och endräkt.
Såsom deputeraden Pietro ßertolini påpekar i en
afhandling om La Municipalizzazione dei pubblici servizi (uti
Nuova Antologia 16 nov. 1902), ha alla partier satt denna
reform på sitt program. Det är en anmodan från
kammaren, som föranledt regeringen att företaga den
undersökning af ämnet, hvars resultat blef det i 26 artiklar
affattade förslag till lag om »Direkt öfvertagande från
kommunernas sida af inrättningar upplåtna till allmänt
begagnande eller eljest för allmänhetens tjänst afsedda»,*
* Det vidlyftiga uttrycket »inrättningar upplåtna till allmänt
begagnande eller eljest för allmänhetens tjänst afsedda» är, i brist af
en svensk term, en förklarande omskrifning af originalets »pubblici
servizi».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
