Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNALISERING
403
pera, delvis i följd af obestämdhet i nuvarande författningar,
delvis i följd af statsmyndigheters missuppfattning af sina
åligganden, delvis i följd af luckor i gällande
kommunallagar. *
Småbanor — Kleinbahnen — hörde ej under
preussiska järnbanelagen af 3 november 1838. (Den gällde
Hauptbahnen och Nebenbahnen.) Men då vikten af
grannskapstrafiken — Nahverkehr — mer och mer gjorde sig
kännbar, kom för 10 år sedan Kleinbahngesetz (28 juli
1892) till stånd; härunder höra andra smärre banor, bland
dem »die Strassenbahnen», än de egentliga s. k.
små-banorna. En grundval är sålunda lagd, där ej någon
laglöshetens oreda vidare kan växa upp.
I en afhandling af doktor F. Deichen: Die
Kommu-nalisierung der Strassenbahnen in Deutschland (införd i*
Zeitschrift für die gesammte Staatswissenschaft 1899)
uppgifves, att vid den tidpunkt, då han skref, gatubanor
i 19 kommuner ägdes af kommunen, af hvilka 19 städer
10 själfva handhade trafiken, medan i de 9 trafiken »var
till privata entreprenörer förpaktad, resp, af dem för
kommunens räkning besörjd». Det var öfvergången till
elektricitetens nästan uteslutande användning som »på de
sista fyra åren» mestadels hade föranledt
kommunalise-ringen af spårvägarna i dessa städer.Antalet måste
betecknas som obetydligt, säger författaren, när man kastar
en blick på det tyska gatubanväsendets snabba
utveckling; 1889 fanns spårvägetrafik i 62 och 1892 uti 84
städer. Nu (d. v. s. 1899) ha alla städer med mer än
50,000 invånare spårväg, af städer med 40—50,000 äro
blott 2 i saknad af detta samfärdselsmedel, och af städer
under 40,000 voro år 1895 endast 33 i besittning däraf.
»Men för hvarje år förskjutes den undre gräns, som
betecknar det för en fruktbringande gatubananläggning
erforderliga invånareantal.» Under inflytelse af den moderna
teknikens uppfinningar har rörelsen för åvägabringande af
detta kommunikationsmedel blifvit mycket kraftig. Och
* Ett exempel å följderna af att lagstiftaren ej bryr sig om att
se ett lagstiftningsbehof kan inhämtas af motionerna n:is 188 och 193
i Andra kammaren och Riksdagens skrifvelse n:o 139 år 1902. Redan
vid sista ståndsriksdagen väcktes fråga om rätt att anlägga
boktryckerier på landsbygden. Här har ett verkligt behof slutligen framkallat
ett ganska betänkligt laglöshetstillstånd. Ett mycket stort antal
tryckerier, som man nekat rätt, ha tagit sig friheten att existera, hvilket
i sin mån ursäktas genom den mer och mer betydande industriens på
landsbygden behof af tillfälle att få »affärstryck» verkställdt.
Lagstiftaren har i årtionden ryggat för svårigheten att åstadkomma lämplig
kontroll, och följden är nu: flere tjog tryckerier och ingen kontroll.
** Antalet kommuner med öfver 10,000 invånare uppgifves i nyaste
Statist. Jahrbuch (1902) till 493.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
