- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
408

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Regeringen och bolagsväldet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408

ADOLF HEDIftf

förmögenhet, som, efter hvad jag antar, öfvergår hvad
man kanske någonsin hört talas om här i landet eller som
man endast hört talas om i några få fall. Detta är hvad
man inbjuder oss till. Hur har regeringen kunnat komma
på den tanken, att en sådan affär kan blifva accepterad
af Sveriges Riksdag? Har Sveriges Riksdag verkligen
begått så många dumheter? Har Sveriges Riksdag vid
så många tillfällen vanvårdat eller trampat under fötterna
statens intressen, att regeringen har rättighet att tänka
någonting sådant om oss? Nej, det nekar jag till.
Riksdagen har, tyvärr, varit mycket efterlåten, och om vi
kunde få något af det nyss omtalade stålet i åtskilliga
ryggar, så skulle det vara den briljantaste affär, som Sverige
någonsin kunde göra. Vi hafva varit efterlåtna, och det
sträcker sig vida omkring. Här har ju ett ämbetsverk,
tror jag, räknat ut, hvad staten har att fordra för det
olofliga och olagliga begagnandet af dessa utmål. Jag
tänker, att det är en rätt vacker summa millioner. Men
hvad inträffar då? Jag läser stundom också i
rättegångsreferat, att en frihetsbroder nattetid med användande af
tjänliga instrument intränger uti en våning, där han lyckas
finna ingen hemma, samt börjar rannsaka lådor och
hvarjehanda slags möbler. Han plockar i fickorna, hvad han
kan komma öfver af banksedlar, ur, andra dyrbarheter,
juveler o. s. v., men öfverraskas, innan operationen är
slut, af ägaren, som kommer hem och som har en
revolver så nära till hands, att tjufven måste inlåta sig i
underhandling med honom. De bli då ense om, att
tjufven skall gå, efter att hafva plockat ur fickorna, hvad
han har tagit. Men, säger han, jag skall väl dock hafva
något för mitt besvär. Ja, ett svenskt ämbetsverk fann
det visst också, säger man, vara alldeles i sin ordning
här om året, att bolaget där uppe skulle få något för sitt
besvär med brytningen af den malm, för hvilken bolaget
icke betalat något, och för användandet af de utmål, till
hvilka bolaget icke hade någon rätt.

Nu tycker jag emellertid, att vi hafva gått tillräckligt
långt på denna väg och att det kan vara tid att stanna.
Utvägen här är icke hvad regeringen föreslagit, utan
utvägen är, att regeringen tar tillbaka kvad svenska staten
äger och att bolagen komma i konkurs. Då blir det
ut-redt, hur det förhåller sig med hela detta elände.
Sedermera är ögonblicket inne för staten att göra hvad den har
att göra, och med denna välönskan åt den kungl,
propositionen slutar jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free