- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
412

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Regeringen och bolagsväldet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

412

ADOLF HEDIftf

Det nu föreliggande förslaget är i ett väsentligt
hänseende ganska likt förslaget för två år sedan, därutinnan
att båda förslagen utgöra ett vittnesbörd om att, när helst
ett stort kapitalistintresse i skepnaden af ett bolag pekar
på någonting och säger: jag vill bra gärna ha det där,
anser sig alltid svenska regeringen skyldig att mot denna
högre makt ställa sig till dessa fordringars förfogande.
Detta är likheten. Men det finnes äfven en olikhet, som är
ganska väsentlig, och denna är till nackdel för det nu
föreliggande förslaget. År 1902 skulle vi alldeles säkert
hafva vetat, huru många millioner, vi hade att betala åt
detta bolag. Nu veta vi det alis icke. Men något, som
vi veta, är, att detta kontrakt är affattadt på sådant sätt,
att det bereder tillfälle för bolaget att drifva upp den nu
förutsatta summan med ett för mig alldeles inkalkulabelt
antal millioner. Det veta vi, men något mera veta vi icke
angående det antal millioner, som skall skänkas bort till
bolaget. Huru har det varit möjligt, att så ytterligt
oförsynta anspråk kunnat framkomma, anspråk, som, om de
icke hade understödts af landets regering, skulle kallats
rent af löjliga, emedan ingen skulle fästat ringaste
afseende vid dem? De hafva tillkommit på sådant sätt, att
man naivt och narraktigt tolkat en så kallad koncession,
meddelad af Stockholms stadsfullmäktige, såsom om den
vore en koncession i vanlig mening. En koncession från
stadsfullmäktige äger icke annan betydelse än att utgöra
en förklaring från kommunens sida genom dess
fullmäktige, att den för sin del icke har något emot saken, att
den tillåter, i den mån den har en tillåtelse att gifva, att
bolaget får använda undergrunden, undermarken, till
ledningar, och att det får bygga telefon gal gar, om icke något
annat kommer i vägen, men något mera gifver icke detta,
ty det finnes icke i någon kommuns hand en sådan
rättighet att disponera öfver luftrymden, som man här tyckes
föreställa sig, att Stockholms kommun välvilligt upplåter
åt bolaget. Hvar finnes det meddeladt åt någon kommun?
Ingenstans. Därför talar också en nationalekonom, som
åberopats, den förnämste författaren rörande telefonrätten,
om »den ända upp i himmelen sig sträckande
privatsrättsliga egoismen». Och det är säkerligen sant, men
den ha vi ingen skyldighet att böja oss för. Nej,
Stockholms kommun har icke rättighet vare sig till luftrymden
öfver husen eller till undermarken i annan utsträckning,
än hvad som behöfves för bebyggande, men alis icke
vidare. Det är ju bekant för hvar och en, att vårt lands
jordägare icke äro af statens lagstiftning tillerkända en
absolut äganderätt. Man behöfver endast slå upp i
gruvlagstiftningen för att finna detta. Efter min tanke torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free