Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Regeringen och bolagsväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGEN OCH BOLAGSVÄLDET
415
att regeringen — statsministern och hans kolleger — se
förekommande samhällsfrågor, ifrån aflöningsfrågorna och
upp till sådana företag som detta, med
penningaristokratiens ögon, eller, om man kanske vill kalla det så, med
socialaristokratiens. Detta är icke angrepp på människors
heder, men det är ett angrepp på det politiska
uppfattningssättet hos dem, som låta hela sitt handlingssätt
bestämmas af sådana synpunkter. Har man måhända redan
glömt bort Grängesbergsfrågan ? Fanns det någon enda
här, som dömde annorlunda om denna fråga än jag och
icke ansåg, att regeringen där stod fram, emedan den
naturligtvis såsom alltid, när det gällde ett stort
kapital-intresse, ansåg, att det vore det riktigaste, det för
samhället nyttigaste, att detta finge allt möjligt utrymme?
Skall jag kanhända gå igenom och beskrifva allt det
elände, som jag korteligen kunde sammanfatta under
namnet af Norrbottens- eller Gellivarafrågorna ? Är det
möjligt, att herr statsministern kan tro, att alla här hafva
glömt bort det hela och detaljerna utaf detta, som har
väckt ömsom förbittring och ömsom sorg och ömsom skam?
Jag skall ej uppräkna hela den långa serien — det vore
för vidlyftigt — men jag skall tala om någonting, som
ej varit sagdt offentligen förr. När jag fick veta, att
dåvarande landshöfdingen i Norrbottens län (som nu intar
en plats i regeringen) hade låtit uppgöra en s. k.
stadsplan för Gellivare, som i hög grad intresserade befolkningen
där uppe och som de voro mycket angelägna att få igenom,
tog jag kännedom om denna i finansdepartementet,
hvarest handlingarne då befunno sig. De, som kände till
förhållandena i Gellivare, ansågo, efter yttranden jag hört
från flera håll, detta förslag vara särdeles lämpligt. Den,
som gjort upp förslaget, var en landtmätare, förtrogen
med provinsen. Jag fick emellertid också veta, att, när
planen blef bekant för det bolag, som regeringen hade
gjort allt möjligt för att gynna, detta — Gellivarebolaget
— kom in till regeringen med en anhållan, att det skulle
få äfven den delen inbegripen i det furstendöme, om
hvilket det gjort framställning till regeringen, att hos
Riksdagen utverka dispositionsrätt däröfver åt bolaget.
Då fann landshöfdingen i Norrbottens län, naturligtvis,
det också vara det riktiga, att Gellivarebolaget finge
disponera äfven den delen, för att det ej skulle blifva möjligt
för någon enda människa att där köpa eller arrendera
mark att slå sig ned på, emedan bolaget då riskerade, att
han ej skulle blifva dess lydige tjänare. Det förklarade,
att det ville ha den där marken också 1 Förslaget
tillstyrktes, som sagfdt, af landshöfdingen i Norrbottens län,
och regeringen var genast färdig att finna det vara alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
