Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullpolitik - »Skatorna skratta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»SKATORNA SKRATTA
419
brokigt det än för närvarande ser ut här i landet, det
icke skall finnas mycket stöd för några tendenser, som
skulle peka i motsatt riktning. Det har förekommit
anledning här att särskildt betona denna visserligen mycket
gamla, men likväl, som det synes, ännu nog allmänt
förbisedda sanning.
Den ärade vice ordföranden i bevillningsutskottet
tecknade för oss en bild af den förödelsens styggelse, som
skulle breda sig ut öfver allt Sveriges land, om vi icke
nu lade tullskatt på den oumbärligaste af oumbärliga
lifsförnödenheter. Och midt i denna förödelse såg han
spillrorna af den nuvarande ministären. Jag är lifligt
öfvertygad, att för honom äfven denna detalj i taflan var
en mörk och bedröflig punkt. Däri äro han och jag utan
tvifvel ense, och så tillvida kunna vi säga till hvarandra
att tillsvidare »sorgens beklagande undanbedes,» likasom
vi, om den skickeisen skulle inträffa, skola säga hvarandra
med våra miner, om icke med ord, att »sorgens beklagande
ökar saknaden». Men huru många finns det ej, hur många
andra, som i dessa spillror — för honom och mig en mörk
punkt — skulle se en ljuspunkt, en grön fläck att hvila sina
af mjöldammet pinade ögon uppå. När man vädjar till
statschefens personliga mening och när man till hans ministär
riktar den maningen, jag i går hört, visserligen endast
villkorligt, framställas, att gå sin väg, så röjer detta
sammanlagdt att, ehuru emot skydsvännernas egen afsikt och
vilja — ty på ärligheten och den personliga oegennyttan
i deras sträfvanden har jag icke ett ögonblick tviflat —
men genom andras tillskyndelse det kommit därhän, att
vid den stundande voteringen vi skola votera om två
ting, om ett, som synes, nämligen spannmålstullar, och
om ett, som icke synes och som af talaren på
Vänersborgsbänken betecknades såsom »det nya systemet». Han
menade säkerligen det nya systemet — i tulltaxan. Men
i förening med detta system ser jag ett annat nytt system
på ett annat område, där vi icke vilja hafva någon
förändring. Jag hör huru skatorna skratta; man väntar
främmande.
Jag skall, herr talman, anhålla att få tillkännagifva
att jag kommer att rösta för afslag å bevillningsutskottets
betänkande. Och till detta tillkännagifvande ber jag få
knyta uttrycket af den förhoppningen, att representanterna
inom Andra kammaren för ägarna till Sveriges jord icke
måtte besluta en åtgärd, som, därest den kommer att
hafva önskad och åsyftad verkan, icke kan blifva annat
än en obillig tunga lagd å det stora antal svenska
medborgare, som icke äga annat än sin arbetskraft. — De
äro många, jämväl utanför deras krets, som vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
