- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
423

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullpolitik - En vidräkning med E. G. Boström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN VIDRÄKNING MED E. G. BOSTRÖM 423

handelstraktaten skulle ligga en tanke på höjda
industritullar. På den ståndpunkten står jag nu kvar, men i
hvilken mån han öfvergifvit den, synes icke blott af de
nu föreslagna tulltaxebestämmelserna, utan äfven af ett
uttalande på, jag tror, sidan 29 i utskottsbetänkandet,
där han med majoriteten inom utskottet beklagar, att
franska handelstraktaten lagt hinder i vägen att gå ännu
längre än man nu gjort. Han frågade här om dagen i
sitt vackra anförande, hvilket som vanligt äfven af oss,
hans motståndare, hördes med sympati: man klandrar
protektionisterna och tillvitar dem allt möjligt; hvarför
klandrar man oss, är det därför, att vi satt oss ett stort
mål före? Nej, visserligen icke; hans fråga må besvaras
med en motfråga. Huru kan han eller någon annan på
den sidan klandra oss, som stå kvar, där han förut, vid
nyss nämnda tid, befann sig?

Ordföranden i bevillningsutskottet yttrade i måndags,
att på 1850-talet en frihandelsvåg nådde fram till våra
kuster och krossade det då rådande skyddstullsystemet.
Jag misstänker, att ordföranden i bevillningsutskottet icke
har närmare studerat vår tullbeskattnings historia. Det
var nämligen icke skyddssystemet som spolades bort af
denna våg, det var prohibitivsystemet. En auktoritet, som
jag vågar bringa upp nästan i paritet med den ärade
ordföranden i bevillningsutskottet, nämligen J. F. Fåhræus,
yttrade på riddarhuset den 16 september 1857, att genom
antagande af det då föreliggande tulltaxeförslaget skulle
man ändtligen komma fram till den punkt, som 1823 års
riksens ständer utstakat såsom det mål, hvartill man
borde successivt närma sig, och det målet var:
afskaffandet af prohibitivsystemet och medgifvande, såsom orden
lyda i 1823 års riksdagsbeslut, af »allmän frihet att, mot
afpassad tull, till riket införa alla utländska varor». Men
att afskaffa ett förbudssystem är icke detsamma som att
öfvergå till ett frihandelssystem med finanstullar. För
öfrigt, och däri instämmer jag helt och hållet med
representanten från Nedan-Siljans domsaga, lefva vi ju icke
ens nu under ett frihandelssystem utan under
skyddstullsystem; det har ban till full evidens visat, ehuru han
beklagade att detta system icke utsträckts så långt som
han önskat. Må man, för att öfvertyga sig om, att vi
ingalunda antagit frihandelsprinciperna, kasta en blick ej
blott på tulltaxan, utan ock på budgeten. Enligt k. m:ts
beräkning för nästkommande år uppgå samtliga
statsinkomster till 74,722,000 kronor. Af dessa statsinkomster
utgöra skatterna något öfver 56,000,000 kronor, och af
skatterna till staten utgör tullbeskattningen allena
29,000,000 kronor, Denna beskattning utgör således vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free