Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullpolitik - En vidräkning med E. G. Boström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ADOLF HEDIftf
mer än hälften af samtliga skatter till staten. Bör den
då drifvas npp ännu högre? Jag förmodar, att, intill
dess möjligen själfva allvisheten lärt folken att finna
principen den rätta för en enda, efter alla skattskyldiges
skatteförmåga väl afpassad skatt, och icke blott detta, utan
därjämte det ofelbara sättet för denna skatts fördelning
till utgörande, man kommer att finna det riktigast att
söka genom ett flertal af skatter, hvilka träffa olika inom
olika lager af samhället, så vidt sig göra låter utjämna
de med hvarje skatteform utan undantag följande brister
och orättvisor. Men om detta ändamål skall kunna
uppnås, är det själfklart, att man icke får uppjaga en skatt
till sådan höjd, att de öfriga i jämförelse därmed sjunka
ned till en obetydlighet. Nu utgör tullbeskattningen mer
än femtio procent af alla skatter till staten; är det då
icke en betänklig sak att söka uppdrifva den skatteformen
ännu högre? Åtminstone måste hvar och en finna det,
som rätt begrundar, hvad min granne här till vänster
anförde ur ett yttrande af representanten från
Nedan-Siljans domsaga, då denne en gång med rätta fäste
uppmärksamheten på, att vår tullbeskattning, såsom normerad
icke efter varans värde utan efter dess kvantitet, med
naturnödvändighet måste orättvist trycka just de minst
bemedlade. Är det nu så — och för min del håller jag
det för ett axiom — så måste man hysa betänkligheter
mot att ytterligare höja en skatt, som redan nu intager
en så prædominerande ställning inom svenska statens
skattesystem.
Likväl har bevillningsutskottet nu föreslagit en sådan
förhöjning, att man väl utan öfverdrift kan antaga, att
den skulle belöpa sig till icke mindre än 20 procent.
K. m:t har dock icke begärt ökade skattebidrag för några
nya påträngande behof; tvärtom utvisar ju
statsverkspropositionen ett öfverskott. Nej, vi känna ju hvarför
denna skatteförhöjning tillkommit. Jag vet icke hvarför
jag ej skulle säga rättfram, hvad andra talare förut
vidrört, ehuru med en viss skygghet för att något närmare
inlåta sig därpå. Man har nämnt socialismen. Jag
måste bekänna, att om det finnes någon art eller form af
socialism, som företrädesvis och framför hvarje annan
är förhatlig, så är det för visso den att taga från de
mindre bemedlade och gifva de mera bemedlade eller de
rika. Och därom just är här fråga: man vill genom en
förhatlig beskattning på de oumbärligaste förnödenheter
öka inkomsterna för dem, som dock äga något, på de
fattiges bekostnad. Här yttrades ju i går af
representanten från Öland, att man har gjort socialism i Sverige
på senare tiden på det sätt, att »staten år från år tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
