Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Tryckfrihetsförordningens kasuistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS KASülSTIK 437
Jag vänder mig till förslagets § 4, som synes mig
vara en af de betänkligaste och oantagligaste punkterna
i hela lagen. Utskottet har här med allmänna, kortfattade
ordalag ersatt den utförliga uppgiften i nuvarande
tryckfrihetslags § 2 mom. 4:o, om hvilka offentliga handlingar
enhvar äger att till offentliggörande utbekomma. Skälet
härtill finner man i utskottets anmärkning, å sidan 1 af
dess betänkande, om den nuvarande presslagens
»kasui-stik», hvilken — såsom utskottet uttrycker sig —
»numera, efter ett långvarigt åtnjutande af en oinskränkt
tryckfrihet, till och med vill synas alltför omständiga
Utskottet har sålunda funnit första stycket i nuvarande
§ 2 mom. 4 onödigt vidlyftigt och därför i dess ställe
redigerat sin 4 §. Härvid vill jag erinra, att det är just
med stöd af denna omständliga »kasuistik», som pressen
under en långvarig praxis, det vill säga under en
långvarig strid med allehanda myndigheter, tillkämpat sig och
utbildat en lojal tolkning af grundlagsstiftarens bud, och
vi sålunda kommit till den tryckfrihet, hvaråt vi nu i
denna del kunna glädja oss. Man behöfver emellertid icke
gå långt tillbaka i tiden för att finna, huru försök gjorts
att undanhålla pressen och allmänheten sådana aktstycken,
som i 2 § 4 mom:s första punkt omtalas. Hvem minnes
ej det på sin tid beryktade försöket af en
militärmyndighet att förhemliga ett utlåtande i en ömtålig
befordringsfråga, och hvem minnes ej, huru detta uppenbara
grundlagstrots straffades, nämligen med 24 timmars arrest å
egna rum, med rätt att behålla sidogevär, sköta tjänsten
och mottaga besök. Folkhumorn karaktäriserade ej illa
den löjligt lindriga näpsten för ett groft tilltag, då den
sade, att vederbörande dömts till 1 dygns arrest med rätt
att mottaga och — aflägga besök! Jag har någon gång
förut haft äran nämna det intressanta dokument, som
kallas instruktion för utrikesdepartementet, och som ej
finnes tryckt. Jag har, på därom gjord anhållan,
bekommit en afskrift; men jag befarar storligen, att, utan den
där »kasuistiken» i nuvarande presslag, svaret hade blifvit
nej i stället för ja; ett sådant svar var nu icke möjligt,
då tryckfrihetslagen bland annat nämner »alla tillförene,
nu eller hädanefter gällande instruktioner–-— —
hvarifrån helst utfärdade»; men att, med den af utskottet
föreslagna redaktion, ett afslag skulle följt på min
anmälan, håller jag så mycket sannolikare, som man nu
behöfde 24 timmars betänketid för afgifvande af ett svar,
som redan är otvetydigt gifvet af grundlagen. Tager man
nu bort denna kasuistik, som sedan ett halft sekel varit
ej blott ett af tryckfrihetens bästa stöd, utan ock
därigenom en af de kraftigaste häfstänger till främjande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
