Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Tryckfrihetsförordningens kasuistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
ADOLF HEDIftf
gifver, att jag hellre i grundlagen ser ett förbud, sådant
utskottet föreslagit, än jag ser clet administrativa
godtycket stifta en sådan lag, hvilket verkligen händt; — jag
erinrar om föreskriften i kongl, brefvet af den 7 mars
1820, att sådana försvarsverket angående handlingar, som
finnas i dess och rikets krigskollegii arkiv, kanslier och
kontor, hvilkas kungörande kunde medföra våda för rikets
säkerhet, skola af presidenten i krigskollegium särskildt
vårdas, samt intet dokument däraf få utlämnas till någon,
eho det vara må, innan kongl, maj:t tillstånd därtill
lämnat. Att denna föreskrift är grundlagsvidrig faller strax
i ögonen.
I mom. 6:o af § 5 stadgas 50 r:cirs böter, där i
allmän vård öfverlämnade skrifter ellei; handlingar utgifvas
i strid mot de villkor, som vid mottagandet fastställts.
Jag hemställer, om ej detta bötesansvar är alltför lågt.
I § 7 har utskottet bibehållit en fläck på vår
presslagstiftning, som alltför gärna kunde utplånas. Man säger,
att almanacks-monopolet är oumbärligt för
Vetenskapsakademien. Enligt de upplysningar, jag inhämtat,
bekommer akademien af den firma, som arrenderar
almanacks-förlaget, en för nästa år till 38,000 R:clr höjd kontant
summa samt äger dessutom att hos samma firma trycka
gratis till ett belopp af 10,000 R:dr, hvarjämte för
akademiens öfriga tryck åtnjutes ett modereradt pris. Detta
är utan tvifvel en betydlig inkomst, ocli det är själfklart
att den, vid almanacks-monopolets upphörande, bör till
fullo ersättas. Må man ej säga, att denna ersättning kan
återtagas, att den sålunda blir osäkrare, än hvad den nu
är för akademien, ty den dag lärer aldrig komma, då en
svensk folkrepresentation skall förvägra denna ärorika
institution nödiga medel, hvilken så kraftigt befrämjat vår
andliga och materiella odling och spridt glans öfver det
svenska namnet. Är man nu ense om grundsatsen, om
önskligheten att få bort denna monopol-kvarlefva — och
jag tror det vara ostridigt, att i detta, lika mycket som
i andra fall produktens beskaffenhet tillräckligt erinrar om
monopol väsendets vanliga verkningar — hvarföre ej då
begagna tillfället att få bort denna fläck ur presslagen?
Ersättningen till Vetenskapsakademien blir ett korollarium
till ett sådant beslut. leke gjorde man till exempel nya
strafflagens införande beroende däraf, att ersättning
erfordrades för bötesandelar, som komme att frångå
personer, menigheter, allmänna inrättningar; utan man drog
sedan försorg om dessa ersättningar. 1 nuvarande
riksstat, å andra hufvudtiteln, finnes för detta ändamål
uppfördt ett förslagsanslag af, om jag minnes rätt 117,000
R:dr. Jag anhåller om återremiss af denna paragraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
